Hoppa till innehåll

Transkriberade avsnitt av Resurscentrums kunskapspodd.

Resurscentrums kunskapspodd består av olika serier vilka behandlar olika ämnesområden som brottsförebyggande arbete, arbetsmarknadsinsatser samt integration, migration och ett nytt liv i Sverige. Resurscentrum tillhör framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun.

STAD-podden

Om programmet

Välkommen till Resurscentrumskunskapspodd!

Den första poddserien vi lanserar handlar om radikalisering och våldsbejakande extremism. Serien produceras av projekt STAD, som står för Strategiskt arbete för demokrati. 

Projekt STAD finansieras av Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Senaste avsnittet

Intervju med Anneli Svensson, kommundirektör Strömsunds kommun

Alla avsnitt 

Intervju med Anneli Svensson, kommundirektör Strömsunds kommun

Intervju med Magnus Ranstorp, statsvetare, docent och forskningsledare på försvarshögskolan

Intervju med Richard Persson, säkerhetsskyddschef i Strömsunds kommun

Intervju Christer Matsson, lärare, forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet.

Intervju med Elisabeth Lindholm, lokal samordnare mot VBE i Strömsunds kommun.

Intervju med Mariana Handler, kommunpolis för Krokom, Åre och Strömsund.

Intervju med Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Träffa vår poddmaker

Intervju med Anneli Svensson, kommundirektör Strömsunds kommun

Ylfva Wistrand [00:00:27:13]
Hej och välkommen du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av Projekt Stad, strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism, även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:01:02:03]

Ylfva Wistrand [00:01:02:05]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske? Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och är din guide och programledare. I det här avsnittet har vi fokus på hur man som kommundirektör bär det övergripande ansvaret för att föra kommunen framåt och därför också behöver ha en bred kompetens och förmågan att hovra över sin organisation.[00:01:36:16]

Ylfva Wistrand [00:01:36:18]
Jag hoppas att det här avsnittet ska ge dig en inblick i hur en kommundirektör behöver manövrera sin tjänst och hur hon anpassar sitt arbete till samtidens utmaningar. Hej Anneli! Varmt välkommen! [00:01:50:04]

Anneli Svensson [00:01:50:11]
Men tack så mycket![00:01:52:00]

Ylfva Wistrand [00:01:52:02]
Du bor ju väldigt nära ditt jobb kan man säga. I Tullingsås med vy över Strömsund. Vad är det bästa med att bo där?[00:01:59:23]

Anneli Svensson [00:02:00:00]
Ja men det är just det du säger att man har den här fina vyn man ser vattudalen. Man har öppna fält nära till skogen.[00:02:07:01]

Ylfva Wistrand [00:02:07:03]
Säkert också trevligt för hundarna gissar jag.[00:02:10:12]

Anneli Svensson [00:02:10:14]
Mm, dem får ju springa lös på gården, springa i skogen varje dag.[00:02:14:18]

Ylfva Wistrand [00:02:14:20]
Anneli du har ju ett ganska digert CV tycker jag. Fram till 2011 var du ekonomichef och förvaltningschef i vår kommun. Sedan sökte du dig vidare och fick tjänsten som ekonomidirektör och biträdande kommundirektör i Östersunds kommun. Du har också arbetat som strateg på Region Jämtland Härjedalen och sedan från 2017 så sökte du dig tillbaka hit. Hur kom det sig?[00:02:46:04]

Anneli Svensson [00:02:46:06]
Nämen, jag fick chansen. Jag såg annonsen, jag fick lite uppmuntrande ord [skrattar] att söka så var det ingen tvekan. Det kändes jätteroligt att få möjlighet att komma tillbaka till Strömsunds kommun. Jag tycker att det alltid var en rolig kommun att jobba i. Lagom stor förvaltning och jag hade många fina arbetskamrater som jag tyckte skulle bli roligt att träffa igen så att, sammantaget var inget svårt beslut.[00:03:14:17]

Ylfva Wistrand [00:03:14:19]
Det är klart det här med arbetskamrater. Det väger ju väldigt tungt tänker jag också.[00:03:20:12]

Anneli Svensson [00:03:20:14]
Ja men visst är det så. Och samtidigt när man byter jobb. Det är spännande, man får nya kamrater. Men samtidigt är det ju många som man har byggt upp en långvarig relation med. Som är jätteroligt att få återknyta.[00:03:33:07]

Ylfva Wistrand [00:03:33:09]
I en intervju från 2017 då sa du att det skulle bli kul att börja i kommunen. Vi har en god ekonomi. Det är en välfärds kommun med bra verksamheter och en god skola för framtida arbetskraft. Hur tänker du om det i dag?[00:03:50:20]

Anneli Svensson [00:03:50:22]
Nej, men jag tycker att det stämmer bra. Vi har många möjligheter att ha en fin välfärd i våran kommun. Ekonomin, där har vi utmaningar överallt i dag, i alla kommuner i Sverige. Men Strömsund har i grunden en god ekonomi. Vi har en stark ekonomi i botten.[00:04:09:20]

Ylfva Wistrand [00:04:09:22]
Men berätta, både jag och lyssnarna vill väl veta mer om vad som ingår i en kommundirektörs arbetsvardag. Vad är en kommundirektörs huvudsakliga uppgifter?[00:04:22:20]

Anneli Svensson [00:04:23:21]
Oj, hur lång tid har vi på oss? [dem båda skrattar]. Nä, men om man säger så här att jag är ansvarig för att vi ska ha en välskött kommun. Jag högste ansvarige för den kommunala organisationen som helhet och jag jobbar på uppdrag av kommunstyrelsen, ska se till att allt de beslutar ska verkställas. Jag ska se till att vi jobbar smart mellan förvaltningarna, samverkar ja och tar initiativ till olika utvecklingsområden.00:04:57:24]

Ylfva Wistrand [00:04:58:01]
I Sverige i dag så kan vi ju faktiskt uppleva att det finns tydliga socioekonomiska skillnader och det i sig är en riskfaktor för bland annat utanförskap och det bidrar ju också till ett större behov av förebyggande arbete generellt. Och från och med juli 2023 så fick vi också en ny lag kring kommuners ansvar för förebyggande arbete. Hur ser du på det?[00:05:24:15]

Ylfva Wistrand [00:05:24:15]
Är vi hjälpta av den nya lagstiftningen?[00:05:27:12]

Anneli Svensson [00:05:27:14]
Jag tänker att det är en bra intention att man har en lagstiftning kring det här. För mig är det självklart att brottsförebyggande arbetet måste bedrivas lokalt. Det är där det händer. I Strömsund har vi också haft ett brottsförbyggande arbete inom olika områden länge, så jag tycker att för oss så är det inte jättestor konkret skillnad, faktiskt.[00:05:49:05]

Ylfva Wistrand[00:05:49:12]
Näe, det kanske mer ett kvitto på att det vi har gjort över tid är rätt ute.[00:05:55:01]

Anneli Svensson [00:05:55:03]
Nämen, så kan man absolut säga, för det är nödvändigt för, ja om man säger invånarna i Strömsunds kommun att vi jobbar med de här frågorna.[00:06:03:14]

Ylfva Wistrand [00:06:03:16]
Som jag förstått det så genomför man någonting som kallas för en risk och sårbarhetsanalys en gång per mandatperiod i kommunerna. Vad är en sådan?[00:06:14:06]

Anneli Svensson [00:06:14:08]
Det är ju då en analys av vilka risker vi kan se i Strömsunds kommun. Vilka risker kan våra invånare drabbas av? Det kan vara väldigt brett spektrum där det kan handla om klimatrelaterade saker. Det kan vara gängkriminalitet. Det kan vara cyberattack, precis vad som helst. Vi inventerar och nästa steg är ju då att man gör en risk och konsekvensanalys av det som man har hittat där man tittar.[00:06:43:17]

Anneli Svensson [00:06:43:23]
Hur stor sannolikhet är det att det här kan hända och hur allvarlig konsekvens blir om det här kan hända? Och utifrån det då bestämmer man vilka åtgärder man ska prioritera och jobba med framåt.[00:06:58:00]

Ylfva Wistrand [00:06:58:02]
Hur har arbetet sett ut? Är det någonting som många funktioner inblandade i?[00:07:03:22]

Anneli Svensson [00:07:03:24]
Ja, det är ju många personer inblandade i det här. Det är säkerhetssamordnare som leder arbetet och sedan är utsedda personer från alla förvaltningar och från många olika verksamheter så att det är en jättebra grupp som kan klura verkligen på vad som finns i samhället som kan bli en risk.[00:07:23:23]

Ylfva Wistrand [00:07:24:00]
På vilket sätt kan den här risk och sårbarhetsanalyser bidra till ett förebyggande arbete mot exempelvis radikalisering och VBE som vi fokuserar på?[00:07:35:16]

Anneli Svensson [00:07:35:18]
Om vi gör en risk analys och bedömer att det här kan finnas i vårt samhälle, då ökar vi kunskapen kring det. Vi kan ju då fundera på vilka åtgärder kan vi då göra? Hur ska vi mobilisera i den här frågan? Och genom att det lyfts upp i en så här analys blir ju väldigt tydligt för många, både förtroendevalda.[00:07:55:00]

Anneli Svensson [00:07:55:02]
Vi kan medvetande göra våra invånare och hela vår organisation.[00:08:01:02]

Ylfva Wistrand [00:08:01:04]
Det nationella säkerhetsläget, alltså terrorhotnivån i Sverige, den förhöjdes ju i höstas från en trea till en fyra. Påverkar det kommunen på något sätt?[00:08:11:23]

Anneli Svensson [00:08:12:00]
Ja, det blir ju ett ytterligare incitament att vi måste jobba på det här sättet med de här frågorna. Vi måste öka kunskap. Vi måste vara vaksamma, uppmärksamma. Vi måste se till att alla personer som vistas på olika platser är uppmärksamma på olika saker som kanske avviker från det normala. Det är lite nytt sätt vi tingas att tänka på och det är viktigt att vi kan göra det så många som möjligt.[00:08:40:09]

Ylfva Wistrand [00:08:40:11]
Påverkade dig i din roll som kommundirektör.[00:08:46:03]

Anneli Svensson [00:08:46:05]
Det påverkar väl mig på det sättet att jag inser att det här är en fråga som vi måste jobba med i kommunen. Personligen så tycker jag att jag själv också har lite mera koll på vad som händer runtomkring mig än vad jag kanske hade för några år sedan.[00:09:01:21]

Ylfva Wistrand [00:09:01:23]
Hur viktigt är det att omvärldsbevaka för din del? Sett till både din roll som kommundirektör men också vad gäller radikalisering och våldsbejakande extremism?[00:09:14:11]

Anneli Svensson [00:09:14:13]
Ja, om man inte omvärldsbevaka då vet man inte heller hur man ligger till och hur man ligger till i relation till andra. Man vet inte heller att man prioriterar sina resurser rätt, lägger ner arbete på rätt saker. Så det är otroligt viktigt och värdefullt att det görs ett sånt här arbete.[00:09:34:10]

Ylfva Wistrand [00:09:34:12]
Utöver denna risk och sårbarhetsanalyser så har vi också i Strömsunds kommun en ganska färsk förvaltningsövergripande strategi mot radikalisering och VBE. Hur ser du på den? Hur fungerar det?[00:09:50:10]

Anneli Svensson [00:09:50:12]
Nej, jag tycker att det är ju jättebra för det lyfts ju då till politiken. Det är ju kommunstyrelsen som beslutar om den och i den enas man ju också om en handlingsplan. För vi måste prioritera. Vi har ju inte oändliga resurser. Vi har väldigt många verksamheter som ska drivas utan då får man verkligen prioritera. Vilka insatser tror vi är viktiga att göra?[00:10:13:19]

Anneli Svensson [00:10:13:21]
Ja, under här året då 2024 inom VBE området och det tar ju då kommunstyrelsen beslut om.[00:10:20:14]

Ylfva Wistrand [00:10:20:16]
Strömsunds kommun har ju sedan flera år tillbaka ett väldigt nära samarbete med polisen vad gäller att frekvent uppdatera vår lägesbild. Och så har vi jobbat långt innan den här nya lagstiftningen om kommunens ansvar kom nu i somras. Vilken användning ser du att vi har av lägesbild arbetet i kommunen?[00:10:41:09]

Anneli Svensson [00:10:41:11]
Ja, man kan väl säga utan spaning? Ingen aning. Det är väl kanske lite slitet uttryck, men det är precis så det är. Det är guld värt för oss att få den här lägesbilden vi får när det gäller våldsbejakande extremism. Vi får polisens del, vi får fler olika bitar i det här som sammantaget ger en jättebra bild av hur det ser ut i Strömsund.[00:11:04:10]

Anneli Svensson [00:11:04:12]
Det kan gälla droganvändning eller ja, diverse saker. Vi får en jättebra bild och vi kan jobba sedan utifrån det. Och det här kommer ju också upp i vårt lokala brottsförebyggande råd så att man medvetandegör ju väldigt många genom det här.[00:11:19:18]

Ylfva Wistrand [00:11:19:20]
Vilka ser du som de största utmaningarna i ett förebyggande mot radikalisering och VBE i vår kommun?[00:11:29:20]

Anneli Svensson [00:11:29:22]
Jag tror att det är de här, just med kunskap och information, att man har kunskap, att man når ut med den information till så många som möjligt. Vi har ju valt att göra det genom att ta olika informationsinsatser. Genom det här projektet så har vi haft möjlighet att göra den här nano-utbildningen, med små korta avsnitt, utbildningsavsnitt via datorn. Så då når vi ju alla våra i princip alla våra anställda.[00:12:03:10]

Anneli Svensson [00:12:03:12]
Och jag tänker att det är ju många av våra invånare som faktiskt är anställd i kommunen eller som har en familjemedlem så att det når vi våra medarbetare når vi många i samhället. Sen gäller det också att man vågar signalera när man ser sådant som inte man tror är riktigt normalt. Att man lär sig att man ska reagera på udda beteenden men att man också vågar reagera och föra det vidare om man ser någonting.[00:12:32:18]

Ylfva Wistrand [00:12:32:20]
Strömsunds kommun blev ju faktiskt också utsedd till årets förebyggare under 2023 av Center mot våldsbejakande extremism och brottsförebyggande rådet. Hur känns det?[00:12:47:02]

Anneli Svensson [00:12:47:04]
Jag är jättestolt. Vi har ju otroliga medarbetare som har gjort det här arbetet och jag är så glad att vi i Strömsund då kan vara så… ha så högt anseende i de här frågorna. Och jag tror också att vi kan hjälpa många andra som inte riktigt har påbörjat arbetet än. Så det känns jättebra.[00:13:09:20]

Ylfva Wistrand [00:13:09:22]
Ja, jag tror att det är lite ogreppbart att tänka tanken att någonting sådant kan förekomma i en så liten glesbygdskommun i Norrlands inland. Och det ger väl en tydlig signal om att vi faktiskt ligger i framkant. 2022 så fick Borås kommun priset av CVE och Brå. Men vad ser du att vi behöver göra framåt?[00:13:39:06]

Anneli Svensson [00:13:39:08]
Ja, det är väl att hålla i det här arbetet och fortsätta jobba i dialog med både kommunledning med övriga medarbetare, få med politiker i de här diskussionerna och helt enkelt fortsätta jobba med frågan. Finns inget tydligt tydlig början eller tydligt slut i sånt här arbete.[00:13:57:16]

Ylfva Wistrand [00:13:57:18]
Hur ser du på Resurscentrums arbete just i den här frågan vad gäller radikalisering och våldsbejakande extremism?[00:14:06:11]

Anneli Svensson [00:14:06:13]
Ja, vi har ju Resurscentrum som är precis en resurs som då ingår i framtids- och utvecklings förvaltningen och framtids- och utvecklings förvaltningen har i uppdrag att utveckla kommunen och dess invånare och via är Resurscentrum, då så erbjuds möjligheter till att delta i föreläsningar till exempel som brukar finnas då länkar på externa webben vi har. Man lägger ut mycket information på vårt intranät.[00:14:36:14]

Anneli Svensson [00:14:36:21]
Ja det finns en bra möjlighet för oss att följa de här frågorna som medarbetare eller invånare. Helt enkelt.[00:14:45:21]

Ylfva Wistrand [00:14:45:23]
Anneli du har ju ganska nyligen meddelat att du tänker sluta som kommundirektör när du tittar i backspegeln. Hur känns det då? Känner du dig nöjd med ditt arbete här?[00:15:00:15]

Anneli Svensson [00:15:00:17]
Ja, men det får jag göra. Jag känner mig nöjd. Åh, jag har ju då jobbat sju och ett halvt år med här uppdraget och jag kan tycka att det är lite lagom. Det har varit jätteroligt, spännande dagar. När jag ibland tänker på saker som jag uträttat så känner jag mig faktiskt väldigt nöjd. Så att ja, det har varit ett fint yrkesliv.[00:15:24:01]

Ylfva Wistrand [00:15:24:03]
Det låter fint. Vad är siktet inställt på framåt?[00:15:29:11]

Anneli Svensson [00:15:29:13]
Jag vill inte planera så mycket utan främst så vill jag ha lite tid att göra andra saker helt enkelt.[00:15:36:19]

Ylfva Wistrand [00:15:36:21]
Det tar vi med oss. Och önskar dig varmt lycka till när det väl är dags att avsluta tjänsten till sommaren här i kommunen. Och vi vill naturligtvis ge dig ett stort tack för att du ville gästa Resurscentrums kunskapspodd.[00:15:54:10]

Anneli Svensson [00:15:54:12]
Tack så mycket.[00:15:56:19]

Ylfva Wistrand [00:15:56:21]
Och också ett varmt tack till dig som lyssnar. Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt Stad som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism CVE. Om du vill kontakta oss, skriv till rc@stromsund.se och märk mailet podden Vår vinjett.[00:16:26:20]

Ylfva Wistrand [00:16:26:22]
Den är producerad av Marcus Ernehed.[00:16:30:11]

Ylfva Wistrand [00:16:30:13]
Stort tack att du har lyssnat![00:16:52:19]

 

Intervju med Magnus Ranstorp, statsvetare, docent och forskningsledare på försvarshögskolan 

Ylfva Wistrand [00:00:28:22[
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projekt Stad, Strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism, även benämnt VBE radikalism och våldsbejakande extremism. Kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till, men ämnet har relevans inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå för dig och mig.[00:01:05:13]

Ylfva Wistrand [00:01:05:15]
Men hur då, undrar du kanske? Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och är din guide och programledare. Det här avsnittet hoppas vi ska ge dig en mer global överblick över radikaliseringens och extremismens utbredelse. Idag samtalar jag med Magnus Ranstorp, statsvetaren och docenten som också är forskningsledare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan.[00:01:46:04]

Ylfva Wistrand [00:01:46:06]
I över 30 år har hans forskning bidragit till mer kunskap och förståelse för radikalisering, terrorism och extremism. Magnus var också en viktig del i uppstarten av RAN, radicalisation awareness network. Ett nätverk som lyder under Europakommissionen med uppdrag att motverka radikalisering, terrorism och extremism. Han har publicerat ett flertal rapporter där han inte minst lyfter påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället, där desinformation, konspirationsteorier och kopplingar mellan det inhemska och det internationella är en naturlig del.[00:02:30:01]

Ylfva Wistrand [00:02:30:03]
Magnus är också aktuell som författare och släppte nyligen sin bok, Från terrorns frontlinje. Nu senast belönades han och kollegan Linda Ahlerup för sin LVU rapport om dessinformationskampanjen mot Sveriges socialtjänst. Med årets gyllene förstoring glas, källkritikpriset som ges ut av källkritikbyrån och Internetstiftelsen. Hej Magnus! Varmt välkommen till Resurscentrums kunskapspodd![00:03:04:00]

Magnus Ranstorp [00:03:04:02]
Stort tack! Kul att vara här![00:03:05:14]

Ylfva Wistrand [00:03:05:16]
Hur står det till? Hur ser din vardag ut nu efter senaste boksläppet? Har det blivit mer uppståndelse än vad du tänkte?[00:03:14:17]

Magnus Ranstorp [00:03:14:19]
Jag tror att… för mig var det viktigt att skriva den här boken… Jag har varit med ganska länge och också med ganska mycket i media och jag… Jag får ju ofta liksom presentationen, här är Magnus Ranstorp känd från TV och jag tänkte lite grann är det allt jag har gjort? Är det det jag ska vara känd för? [Ylfva skrattar][00:03:39:03]

Magnus Ranstorp [00:03:39:05]
Och jag hade verkligen många spännande berättelser varje årtionde. Jag har hållt på i tre årtionden. Varför inte ta med läsare och lotsa in dem i min värld och få dem att känna liksom tyngden och kraften av hur terrorism kan påverka inte bara samhället men också enskilda individer. Jag är ganska mycket fokus på just offren, för de glöms ofta bort.[00:04:06:23]

Magnus Ranstorp [00:04:06:24]
Vi går vidare i våra liv. Men men, offren är viktiga och den lyfter lite olika former för terror och extremism. Inte bara. Inte bara den radikal islamistiska delen. För jag minns ju liksom kanske några andra som blev lite äldre, att det fanns en tid före 11 september, dvs. Det var inte så stor fokus på religiösa kopplingar eller polarisering i samhället som det är just nu.[00:04:34:20]

Ylfva Wistrand [00:04:35:01]
Precis det det skedde i något slags inte paradigmskifte, men ett begrepps skifte kanske… Där någonstans där man inte, när man inte längre bara pratade om ren terror utan där radikalisering och extremism. Skulle du säga att det är förknippat just med den händelsen 2001?[00:04:58:09]

Magnus Ranstorp [00:04:58:11]
Det utlöste ju väldigt starka krafter och det var ju ett enormt omfång på det här terrordådet där 3000 personer dog den dagen. Och sen var ju syftet också att locka in USA och väst och andra in i Mellanöstern. Det vill säga, gå in i olika länder, Afghanistan, Irak och så vidare. Och det mobiliserade ytterligare. Det ändrade mycket i vår värld just då.[00:05:22:00]

Magnus Ranstorp [00:05:22:02]
Men vi hade ju haft olika former av terrorism genom historien och det var faktiskt med terrorism på 70-talet. När det gäller flygplans kapningar, när det gäller vänsterextremism. När det gäller liksom andra former för terror i samhället. Det har ju ändrats också genom åren och vi hade ju viss form för vad ska jag säga, radikal islamism. Men det var ju mer kopplat till de grupper vi hör idag, Hamas, Hezbollah. Grupper som har en politisk social verksamhet men också militär och terrorverksamhet.[00:05:57:20]

Ylfva Wistrand [00:05:57:22]
Du… Om vi ska göra en liten omvärldsbevakning så vet vi ju redan att det pågår oroligheter nära vårt land och då tänker jag ju närmast på Ukraina såklart. Men om vi blickar lite längre bort så skedde det ju terror… terrorattentat i Moskva nyligen. Men också så arresterades det ju faktiskt två personer i Tyskland som man tror har koppling till IS och de var då misstänkta för planering av terrordåd mot Sveriges riksdag.[00:06:29:14]

Ylfva Wistrand [00:06:29:16]
Den här listan går att göra väldigt lång egentligen. Hur ska vi? Hur ska vi tolka allt som sker i världen och hur? Hur kan det här påverka Sverige som nation?[00:06:39:24]

Magnus Ranstorp [00:06:40:01]
Det är ju så här att terrorn finns ju alltid i vår närhet och ibland är det mycket aktiviteter, ibland är det lite aktivitet. Det finns alltid individer som vill, vill försöka destabilisera grundvanorna i vårt samhälle eller att injaga en fruktan i en befolkningsgrupp eller befolkningen som helhet. Vi…vi har ju varit. Traditionellt sett Sverige idag en skyddad vik i en stormig värld och det innebär att vi har inte varit prioriterat som måltavla.[00:07:15:01]

Magnus Ranstorp [00:07:15:03]
Men efter då LVU-kampanjen och efter Koran bränningarna så har Sverigebilden tagit sig en rejäl törn. Vi… de här kampanjerna har då bidragit till att Sverige utmålas som islam fientlig, muslim, fientlig och vi är nu på grund av. Framför allt Koran bränningarna ett prioriterat mål.[00:07:39:04]

Ylfva Wistrand [00:07:39:06]
Tänker du på Rasmus Paludan?[00:07:41:18]

00:07:41:20 – 00:08:10:06
Magnus Ranstorp
Jag tänker på Rasmus Paludan, jag tänker på även Salwan Momika. De här Koran bränningarna och det började idag riktigt rejält i januari 2023, med den här gruppen faktiskt. IS Khorasan det vill säga IS i Afghanistan. De började rikta in specifika hot just mot Sverige. Att man uppmanar sina följare att slå mot Sverige på grund utav Koran bränningarna sen.

Magnus Ranstorp [00:08:10:07]
Sedan blev det under sommaren 2023 väldigt många olika konkreta hot från olika grupperingar. Vi hade I.S.. Vi hade al-qaida, vi hade al-Shabab, vi hade andra grupper som riktade väldigt specifika hot. Man riktade hot emot Koran brännarna, man även riktade hot mot poliser eftersom man ansåg då att polisen skyddade de här Koran brännarna. Man riktade hotet mot våra diplomatiska beskickningar och vi såg vad som hände i Irak med vår ambassad där som blev stormad. [00:08:49:09] Ylfva Wistrand [00:08:49:13] Precis. [00:08:49:24]

Magnus Ranstorp [00:08:53:00]
Och i de här kommunikérna så uppmanar man följarna till att slå mot Sverige och även väst generellt sett. Men också att det, ja, vi ska vara prioriterade måltavlor och att en meningen man ofta liksom upprepar det är framför allt från al-Qaidas håll är att vi har inte förstått Charlie Hebdo. Att säga att Charlie Hebdo attacken i Paris och därför behöver vi disciplineras ytterligare, så det föreligger väldigt allvarliga, väldigt konkreta hot, vilket det har då gjort att det har påverkat väldigt mycket vår verksamhet och vår aktivitet.[00:09:36:13]

Magnus Ranstorp [00:09:36:13]
Generellt sett och det är ju oroväckande. Det märks när man reser utanför Sveriges gränser faktiskt att det.. [00:09:46:11]

Ylfva Wistrand [00:09:46:22]På vilket sätt?[00:09:48:08]

Magnus Ranstorp [00:09:48:10]
Ja, för individer som jobbar inom bistånds världen, våra diplomater utomlands. I vissa regioner kanske man inte vill visa att man är svensk för då blir man liksom en måltavla. Så de här kampanjerna som skedde då LVU-kampanjen och även också Koran bränningarna. De har haft en jättestor effekt, vilket man inte ska underskatta och det får effekter på vår säkerhet med våra ambassader beskickningar ute i världen det får effekter på på andra områden när det gäller att röra sig i omvärlden.[00:10:25:07]

Magnus Ranstorp [00:10:25:07]
Det har blivit mycket farligare för Sverige och svenskar helt enkelt och vi måste vända den här bilden och det är mycket arbete som pågår för att försöka få ner den typen av narrativ. Om Sverige och inom Sverige så pågår det också arbete till att försöka stärka tilliten mellan mellan medborgare och myndigheter. Framför allt en stor lärdom från LVU- kampanjen och att bemöta desinformation har ju varit att socialtjänsten har ju fått flytta ut sina positioner mer från kontoren till fältet och kunna arbeta för att stärka och för att bemöta och för att diskutera och och stärka den här tilliten som ibland kan saknas för att konfrontera felaktigheter i relation till till de här frågorna. Men det är inte lätt.[00:11:23:05]

Ylfva Wistrand [00:11:23:11]
Nej, det du beskriver är ju ett tydligt relationellt arbete på många nivåer.[00:11:28:16]

Magnus Ranstorp [00:11:28:20]
Det är på många nivåer och jag tror att man har idag erkänt exempelvis ifrån socialtjänst, att det behövs mer kunskap. Det behövs mer. Man behöver klä på socialsekreterare, även andra med de här olika typer av liksom perspektiv. Det handlar dels om att hantera gängkriminalitet eller att det finns i närheten, tror jag fortfarande ett stort arbete med att jämna ut det här, liksom sekretess hindren också mellan myndigheter mellan polis och socialtjänst och så vidare.[00:12:03:14]

Magnus Ranstorp [00:12:03:16]
Det finns liksom att det här flyter för det. Det funkar lite bättre kanske i andra länder, exempelvis i Danmark. Då har dem någonting som heter paragraf 115 och där det innebär att om det finns risk för brottslighet så kan myndigheten lätta på sekretessen och så sitter man runt och så får man liksom en 360 graders bild över vad har den här individen för sårbarhet och var den för behov för att förhindra att de dras in i kriminalitet.[00:12:32:13]

Magnus Ranstorp [00:12:32:13]
Och så skräddarsyr man ett litet program kring den här personen. Det gör vi ju också till viss del, men den processen. Det finns många bromsklossar med sekretess hinder och uppfattningar om sekretess mellan myndigheter som vi har. Vi har ett stycke arbete och göra där också.[00:12:56:23]

Ylfva Wistrand [00:12:57:00]
Odemokratiska krafter bubblar hela tiden under ytan också långt bort ifrån vårt synfält. Vi ser ju och hör inte allt som pågår. Vad tänker du kring det? Jag tänker så här att ju mer vi vet, desto större kan också mörkertalet vara.[00:13:17:00]

Magnus Ranstorp [00:13:17:02]
Ja, det är ju så. Det är kanske bra att vi inte vet om det, för då hade vi kanske legat sömnlösa hela nätterna med alla hot som finns och allt vad som finns. Det är ju inte, det här med extremism och så vidare är ju bara en liten del. Eller också det här med kriminalitet är bara en liten del av vad det är som sker. [00:13:34:06]

Magnus Ranstorp [00:13:34:08]
Vi lever ju också i en gränslös värld. Vi tänker ofta i små samhällen. Strömsund vad finns utanför Strömsund, vad finns utanför Jämtland? Kanske gränsdragningar där hela Sverige Ja, men det brukar ofta vakuumförpackare våra geografiska områden. Men det är ju så att vi kommer ju från olika platser. Vi reser mycket. Det finns internationella transnationella tentakler, det är ett flöde, ett ständigt flöde och i och med globalisering i och med social media å så vidare, så blir vi liksom det här Global Village.[00:14:12:22]

Magnus Ranstorp [00:14:12:24]
Det som händer lokalt kan få globala proportioner och det måste vi också tänka på i relation till att försöka förstå andra från olika bakgrunder och där tycker jag att det är jätteviktigt att det att man är. Man behöver inte alltid hålla med varandra, men man måste vara nyfiken på olika kulturer. Man måste vara nyfiken på olika religioner eller olika sätt att se på tillvaron och kanske det viktigaste av allt när det är så mycket fokus på interaktioner på social media.[00:14:48:16]

Magnus Ranstorp [00:14:48:16]
Våra barn sitter och spelar och har interaktioner på kanske ett helt annat sätt än vad vi hade. När… i alla fall där jag växte upp. Då är det också viktigt att man träffas fysiskt. Det är ju ofta så. Det kan ju vara väldigt hård ton på social media. [00:15:04:07]
Ylfva Wistrand [00:15:04:16] Mm.[00:15:04:24]
Magnus Ranstorp [00:15:05:05] Åh sådana här konflikter kan ju ofta lösas genom att man sitter ned och dricker en kopp kaffe.[00:15:09:22]

Magnus Ranstorp [00:15:10:00]
Att bara möta någon annan med ett helt annat perspektiv, även om man har varit oense. För vi får ju vara oense i en demokrati. Men det är viktigt att kunna sitta ner och dricka kaffe, lyssna, inte bara projicera sina egna åsikter utan även lyssna in och ta in. Det var intressant perspektiv, det tar jag med mig. Jag håller inte med om vad du har sagt, men jag tar med mig det och så vet jag kanske lite mer framöver.[00:15:38:03]

Magnus Ranstorp [00:15:38:05]
Och det är det som har skett med social media, att det blir liksom algoritmer som förstärker de åsikter vi har. Vi lever i filterbubblor, vi interagerar vi får nyheter bara liksom som förstärker det vi intresserade av. Då måste man också göra insatser. Inte bara på sociala media men också på i verkligheten. Och det är ju liksom en jätteutmaning.[00:16:00:20]

Magnus Ranstorp [00:16:00:21]
Hur når man ut till olika segment i samhället? Hur kan vi tänka in hur vi interagerar med med andra? Det räcker inte bara exempelvis under LVU-kampanjen att Socialstyrelsen gick ut och så översatte man hur LVU processen funkar rent liksom process mässigt på olika språk. Då måste vi också föra ut informationen. Det är ju många som kanske inte kan svenska som inte förstår det svenska samhället fungerar.[00:16:33:02]

Ylfva Wistrand [00:16:33:07]
Eller kanske ens vart man hittar informationen?[00:16:36:10]

Magnus Ranstorp [00:16:36:12]
Nej, jag vet inte. Jag. Man går ju inte in på Socialstyrelsens hemsida för att leta själv efter den informationen.[00:16:44:09]

Ylfva Wistrand [00:16:44:10]
Inte varje vecka.[00:16:45:04]

Magnus Ranstorp [00:16:45:04]
Får man tänka… inte varje vecka, näe. Då måste man få ut den på något sätt. Och där tror jag vi kan vara mycket mer innovativa i. Hur sänker man trösklar för myndigheter och även också för kommunen kanske för att liksom nå medborgare också på den digitala arenan. Och det tycker jag det finns exempel på där andra har varit.[00:17:10:12]

Magnus Ranstorp [00:17:10:14]
Varit väldigt innovativa exempelvis polisen och polisen… har i relation till att nå ungdomar. Och det handlar inte bara om. Det handlar om allt ifrån grooming till att informera om. Droger och andra faror i samhället, extremism. Polisen i våra nordiska grannländer har haft ett gediget arbete med att skapa vad man kallar för webbpoliser som sitter i Norge.[00:17:48:00]

Magnus Ranstorp [00:17:48:00]
Sitter man och gejmar med ungdomar. Man gör små videos som appellerar till ungdomar som de tycker är roliga, kanske intressanta, men bara för att fånga deras uppmärksamhet och dem. Man kan ju tänka sig i Norge ett mycket mindre land än Sverige. Som i vissa distrikt, exempelvis i västra Norge, så har de ju 500 000 följare på Instagram… Dem når enormt i sin kommunikation och vi är väl det enda…[00:18:20:19]

Ylfva Wistrand [00:18:20:19]
Vi har inte riktigt kommit lika långt.[00:18:21:18]

Magnus Ranstorp [00:18:21:18]
Nej det finns vissa juridiska hinder det är det som har liksom stoppat arbetet. Men jag tror vi kommer kanske kunna lösa det men det handlar inte bara om polisen. Att polisen måste vara liksom i de här plattformarna. Men också andra myndigheter bör tänka in, hur kan vi och även också kommuner. Hur kan vi liksom tänka innovativt, i hur ska vi informera våra medborgare på ett intressant sätt?[00:18:45:23]

Magnus Ranstorp [00:18:45:23]
Det kan vara genom videos, det kan vara genom olika sätt för att sänka den här tröskeln att ta kontakt med, med kommunen, med myndigheter och med andra. Det tror jag är jätteviktigt. Och det här var mycket jobbigare.[00:18:59:16]

Ylfva Wistrand [00:18:59:17]
Nu pratar vi egentligen om strategisk kommunikation och då vet ju vi att till exempel så är terrorgruppen IS mycket duktiga på att kommunicera. Vilken betydelse har det tänker för att nå ut? För att värva fler anhängare till rörelsen, så vidare.[00:19:21:23]

Magnus Ranstorp [00:19:22:00]
Ja, men det är strategisk kommunikation är det helt avgörande. Det vill säga de har väloljade plattformar som de använder. De använder först och främst många plattformar. Vi kan ta ett exempel. IS Khorasan den gruppen som verkar vara ansvarig för Moskva attacken. Den har en tidskrift som heter Voice of Khorasan, det vill säga Khorasan det är…[00:19:49:03]

Magnus Ranstorp [00:19:49:04]
De är ett område, kalifat område vid Afghanistan, Centralasien, Pakistan et cetera. De har sin publikation, har de på tolv språk. De använder kanalen, den krypterade kanalen Telegram för att nå ut med, liksom instruktioner de är väldigt attraktiva, rent layoutmässigt ointressanta. De är intressanta. De är kortfattade. Kärnfulla.[00:20:21:24]

Ylfva Wistrand [00:20:22:01]
Oh ja, duktiga och budskap. Korta budskap.[00:20:25:05]

Magnus Ranstorp [00:20:25:20]
De är duktiga på korta budskap och de liksom väcker det här engagemanget, den moraliska chocken. De kan ge instruktionsvideos… Förlåt instruktions recept på hur man bygger bomber, var du ska attackera et cetera, så att liksom de förstärker den här världen.[00:20:45:22]

Ylfva Wistrand [00:20:45:22]
Lite de här, do what you can were you are.[00:20:48:18]

Magnus Ranstorp [00:20:48:20]
Do what you can were you are. Hur bygger du en bomb hemma i mammas kök? De har mycket, mycket aktiviteter. Det innebär då att de appellerar till en viss specifik målgrupp och de har väldigt, väldigt tydliga fiender. Det är jätteviktigt för dem och de kan ju också överleva om myndigheter och andra slår ned på dem ganska kraftigt.[00:21:11:21]

Magnus Ranstorp [00:21:11:21]
Då kan och kan de återuppstår eller de kan fortfarande… [00:21:15:11] Ylfva Wistrand [00:21:15:13] Hur då? [00:21:16:04] Magnus Ranstorp [00:21:16:10]
Nej men när myndigheterna slår ned på de här olika grupperna så kan man överleva. Och det vill säga man kan också fortsätta trots att man har decimerats som organisation virtuellt och skapa liksom en. Man kan skapa en image att man är mycket mycket större än vad man är och man kan också sprida skräck i… hos fienden genom att visa de här olika hemska videos.[00:21:44:13]

Magnus Ranstorp [00:21:44:13]
Det i de här videos vi kom ihåg, IS videos om avrättningar och så vidare. Det handlar ju också om att det visa för fienden. Titta vad som kommer hända om jag får tag i dig. Men det skapar också en moralisk chock. Oj, det här är ju extremt bestialiska grupper och så vidare.[00:22:05:18]

Ylfva Wistrand [00:22:05:18]
Polariseringen förstärks även genom det, tänker jag.[00:22:10:00]

Magnus Ranstorp [00:22:10:02]
Polariseringen förstärks även genom det. Jag kan ju säga om vi då tar… nu har vi pratat mycket om liksom radikal islamismen, vita höger, höger, radikal nationalism, hög extremism så vi gjorde ju en rapport också om det. Med NMR och även också alternativhögern och om man bara kortfattat ska säga vad är liksom strategin i allt det här så NMR vill ju försöka normalisera national socialismen, det vill säga att använda ett språkbruk som gör att nazism eller nynazism inte verkar vara så farligt.[00:22:51:04]

Ylfva Wistrand [00:22:51:06]
Gör det mindre avvikande helt enkelt.[00:22:52:19]

Magnus Ranstorp [00:22:53:00]
Mindre avvikande om man vill bygga. Liksom lokala platser eller man vill hyra lokala platser som gör att man kan gå in. Och det verkar inte vara så farligt att besöka de här, precis som ett politiskt, lokalt politiskt parti. När det gäller alternativhögern så handlar det om att de försöker göra det oacceptabla acceptabelt genom memes, genom humor, genom att vara grov i relation till olika etniska grupper och så vidare.[00:23:29:00]

Magnus Ranstorp [00:23:29:02]
Och det skapar idag en effekt framför allt på social media. Om du konsumerar den här typen av alternativa högern light så förstärks det successivt, det vill säga att du blir mer och mer liksom det kommer mer och mer information till dig som gör att det det förstärker budskapen…[00:23:51:15]

Ylfva Wistrand [00:23:51:15]
Min tolerans kommer öka också över tid. Är det de du menar?[00:23:54:22]

Magnus Ranstorp [00:23:54:24]
Ja eller intoleransen kommer öka mot vissa grupper, kommer öka över tid och det är det som är. Det är det som gör också att det de försöker liksom använda ett grepp som gör att det blir det blir mindre. Kanske farligt att engagera sig som här och då är det mycket av mycket desinformation, mycket påverkan men också med att man försöker internationalisera sig.[00:24:19:13]

Magnus Ranstorp [00:24:19:15]
Man försöker koppla upp sig till andra grupper i Frankrike, i USA, i Tyskland, i Ungern, i Italien och så vidare. Och det finns liksom en. Den här internationella delen är inte oväsentlig. Den är viktig.[00:24:39:22]

Ylfva Wistrand [00:24:39:24]
Du sa tidigare att det har blivit något slags global village, alltså att med människans möjligheter så krymper världen. Och det är väl också en del av problematiken när du pratar om det här. Den gränslösa terrorismen i andemeningen att det blir så mycket enklare över tid att sprida sina åsikter och sitt budskap.[00:25:02:16]

Magnus Ranstorp [00:25:02:18]
Ja det stämmer, men om vi då tittar på liksom de skarpa delen, konflikterna och så vidare som vi ser de… terror dimensionen och så vidare. Vad handlar det om? Jo, det handlar ofta om de konfliktytor där olika Vad ska vi säga, värderingar krockar rejält. Jag brukar ofta säga då brukar folk bli jätte nervösa när jag säger det vår religion i Sverige och då tittar alla på mig.[00:25:33:06]

Ylfva Wistrand [00:25:33:08]
Vilken av dem eller? [00:25:34:19]

Magnus Ranstorp[00:25:34:24]
Ja, exakt. Så brukar jag säga att vår religion i Sverige brukar ofta vara demokrati, rättsstaten, respekt för individuella mänskliga fri och rättigheter, jämställdhet det vill säga alla människors lika värde. Så vidare. Vi brukar ju liksom alltid formulera dessa och de krockar ibland med religiösa normsystem där patriarkala strukturer med olika sätt, hur man organiserar sig i samhället, det vill säga genom klan struktur, genom släkt baserade nätverk och så vidare.[00:26:06:19]

Magnus Ranstorp [00:26:06:21]
Och ibland så krockar dem och tittar man på, liksom terrorhotet och på de här stora konflikterna vi haft som riktar sig mot våra samhällen så har det varit. Vi kan börja med Salman Rushdie, Satansverserna. Vi kan fortsätta till Jyllandsposten och Mohammed karikatyrerna. Vi kan fortsätta till Lars Vilks, vi kan fortsätta till Charlie Hebdo. Ja, vi kan fortsätta till Koran bränningarna.[00:26:33:16]

Magnus Ranstorp [00:26:33:21]
Vi kan fortsätta till LVU där det handlar egentligen om att barnuppfostran och så vidare är en inre liksom familje angelägenhet för vissa, för vissa kulturer och för vissa religiösa grupper. Och vi ska ju då veta att vi, vi är ju egentligen… extrema om man tittar på Engelhardt World value survey som mäter individualism, kollektivism och religiositet.[00:27:07:06]

Magnus Ranstorp [00:27:07:08]
Vi är liksom vi är en outlier… i Norden. Vi är extremt individualistiska.[00:27:14:20]

Ylfva Wistrand [00:27:14:22]
Vi har sprängt gränserna vi ligger utanför, hela statistiken. [00:27:19:07]

Magnus Ranstorp[00:27:18:12]
Vi ligger utanför resten av omvärlden och att bara ha med sig det synsättet och tankesättet så innebär det, ja men vi kan kanske inte ändra på alla, men vi måste också samtidigt när vi ser de här krockarna och så vidare ja att vi ska stå upp för våra värderingar. Men vi måste också förstå att alla tänker inte likadant som oss heller.[00:27:40:22]

Magnus Ranstorp [00:27:40:24]
Och då handlar det om nyfikenhet att se, att bryta, att samtala om olika typer av värderingar man har i samhället.[00:27:52:03]

Ylfva Wistrand [00:27:52:05]
Magnus, du jobbar just nu på en ny rapport. Vad är fokus där? Vill du berätta lite om det? [00:28:01:04]

Magnus Ranstorp [00:28:02:01]
Vi vill ta ett litet grepp om vad… vi har ju tittat på hur exempelvis salafism och salafistiska jihadism och det utmaningarna på samhället. Det behöver inte vara. Det behöver inte vara genom våld. Men men. Men där där man kanske begränsar andra människors mänskliga fri och rättigheter. Vad är skillnaden mellan större städer och mindre orter?[00:28:24:09]

Magnus Ranstorp [00:28:24:15]
Och så vidare och det här är en mycket, mycket mindre rapport som vi som vi tittar på och ganska generell. Vi tittar inte på hur hur miljöerna ser ut utan snarare bara vilka utmaningar finns att jobba med de här olika olika frågeställningarna. Så jobbar jag också mycket just nu, framförallt med Mellanöstern i relation också till det som skedde 7 oktober, vilket var en omfattning på terrordåd som Israel aldrig sett.[00:29:01:08]

Magnus Ranstorp [00:29:01:08]
Och i västvärlden så tror jag efter elfte september kanske ett av de mest dödliga. Det har jag också utläst. En annan problematik i samhället. Dels det sättet att förstå detta och så vidare. Det utlöste också kriget mellan Israel, Hamas och just liksom omfånget påverkan av den krigföring som Israel bedriver på lokal på… i Gaza har ju också lett till enorm polarisering och enorma liksom spänningar på olika sätt som är svåra att hantera.[00:29:38:20]

Magnus Ranstorp [00:29:38:22]
De är demokratiska et cetera och det är jättebra att det inte har skett våldsamheter och så vidare. Men det skapar väldigt mycket känslor och väldigt mycket reaktion. Och det ska vi ha med oss också. De kommer ha OS i Frankrike i Paris i sommar.[00:29:55:08]

Ylfva Wistrand [00:29:55:11]
Ser du det som en utmaning?[00:29:56:21]

Magnus Ranstorp [00:29:56:24]
Det är en utmaning, säkerhets utmaning och det har man från Frankrikes sida. Det är därför också man har höjt varningarna. De är höjd hotnivå i Frankrike, Dels för att det har funnits celler där som man har velat skapa terror som man har upptäckt och man har avvärjt men också men också för att man ska ha en öppning cermoni kan du tänka dig på river Seine… hundra tusentals människor som kommer att samlas.[00:30:24:23]

Ylfva Wistrand [00:30:24:24]
Hur ska detta gå till?[00:30:26:19]

Magnus Ranstorp [00:30:26:21]
Ja, de har… Jag såg här nyligen att de uppskattar att 600 000 människor skulle se det här, liksom längs floden och på publika liksom platser. Nu har man begränsat det ner till strax under 200 000, men du kan tänka dig säkerhetsarbete till att liksom skydda… i ett land som har upplevt så mycket terror och så vidare. Hur säkrar du detta?[00:30:56:09]

Magnus Ranstorp [00:30:56:11]
Ja, jag tror också de kommer klara det. Men nu har de kallat in, liksom militären också som kommer att vara… ut positionerad och liksom se till att säkerheten.[00:31:05:09]

Ylfva Wistrand [00:31:05:11]
Men det är väl också ett sätt, tänker jag, att visa omvärlden att man inte låter sig kuvas av odemokratiska krafter.[00:31:14:21]

Magnus Ranstorp [00:31:14:23]
Det är viktigt att inte lägga sig ner för de krafterna utan att det är bara köra på och att göra det bästa det man kan. Och om någonting sker, de viktigaste man kan göra är att visa sammanhållning, att inte man polarisera så att det inte skapar skapa främlingsfientlighet eller andra krafter som vill sätta sätter samhället ur balans. [00:31:39:06]

Ylfva Wistrand[00:31:39:11]
Men Magnus sammantaget, nu när vi gjort nedslag på olika ställen i världen efter vår lilla omvärldsbevakning här. Vad tänker du? Vad behöver vi i Sverige fokusera på vad gäller just strategiskt förebyggande arbete? Vad är det som behöver hända nationellt eller lokalt? Också till exempelvis här i Strömsund?[00:32:00:18]

Magnus Ranstorp [00:32:00:20]
Ja, först och främst vill jag liksom lyfta Strömsund och Strömsunds arbete generellt sett brottsförebyggande för Strömsund är det är stjärnan. Det har ni visat. De har till och med fått pris ifrån CVE centrum mot våldsbejakande extremism och i Strömsund finns det unika personer och det är ju ganska unikt för en ganska liten kommun. Att ha så många engagerade och arbetet görs på ett så gediget sätt.[00:32:35:03]

Magnus Ranstorp [00:32:35:05]
Så jag tror för Strömsund. Gör bara fortsätt bara göra vad ni gör. Men jag tror.[00:32:43:17]

Ylfva Wistrand [00:32:43:19]
På nationell nivå, ja. [00:32:44:09]

Magnus Ranstorp [00:32:44:11]
Ja, nationellt nivå tänker jag att det är viktigt att… alltså problemet är att de här problemen med våldsbejakande extremism och kriminalitet och så vidare det de det ofta är i större städer eller i utsatta områden. Det är svårt liksom att skifta hela… det är svårt att jobba där du har dem förutsättningar. För myndigheterna kanske, eller ja olika myndigheter. De flesta drar sig ur de här områdena.[00:33:10:13]

Magnus Ranstorp [00:33:10:13]
Det är polisen, socialtjänsten kvar. Näringslivet och privata sektorn kanske också dra sig ur. Jag vill inte vara i de här områdena, men vi måste liksom skifta de här områdena. Varför accepterar vi 59 utsatta eller särskilt utsatta områden i Sverige? Vad är den nationella planen som jackar ihop nationell nivå och regional nivå lokal nivå Det är att jobba tillsammans, tillsammans med näringsliv tillsammans med bostadsbolag för att vända börja vända vissa områden där det går att vända så det inte blir fler av de här områdena.[00:33:44:08]

Magnus Ranstorp [00:33:44:10]
Och det arbetet måste accelerera. Det måste prioriteras. Och det är någonting som jag faktiskt skrev om i Svenska Dagbladet i min kolumn där man där jag sa att vi kan lära mycket från Danmark i relation till att bygga det underifrån, Att det förebyggande arbetet är minst lika viktigt som det represiva.[00:34:05:22]

Ylfva Wistrand [00:34:05:23]
Åtgärdande, ja. [Ylfva skrattar] [00:34:06:18]

Magnus Ranstorp [00:34:06:18]
Eller hårda åtgärder vi kan inte bara ha hårda. Det handlar om det relationella och det handlar om att skapa bra kontakter lokalt sett. Och det kan man göra genom kommunala bostadsbolag, civila allmännyttan.[00:34:21:00]

Ylfva Wistrand [00:34:21:02]
Till sist Magnus. 2019 var du faktiskt aktuell som sommarpratare i P1. Det var ett avsnitt som berörde många lyssnare och jag tror att fler än jag är väldigt nyfiken på hur det var att få producera sitt eget sommarprat.[00:34:42:22]

Magnus Ranstorp [00:34:42:24]
Ja, det var ju… det var en ynnest att få göra det prata… få så lång tid.[00:34:49:03]

Ylfva Wistrand [00:34:49:04]
Hur väljer man ut vad man vill prata om?[00:34:52:02]

Magnus Ranstorp [00:34:52:03]
Alltså, jag tänkte så här när jag de är inte så intresserade mig som person [Ylfva skrattar]. Jag tänkte ja, jag är liksom alla andra. Men jag har gjort massa spännande saker och jag skrev ju liksom den nästan. Jag skrev nästan en bok [Ylfva skrattar]. Jag skrev nästan min bok. Det var ju alldeles för långt så att jag fick ofta mina manus tillbaka, för korta ner, korta ned.[00:35:13:23]

Magnus Ranstorp [00:35:14:00]
Och när jag faktiskt spelade in själva sommarpratet så pratar ju skånska. Jag ber om ursäkt för det. Jag pratar för långsamt så jag fick skära ett helt kapitel för jag var så långsam när jag pratade.[00:35:27:00]

Ylfva Wistrand [00:35:27:05]
Näe? Jaha, kul också att du sa det var nästan där du började skriva din bok från terrorns frontlinje.[00:35:33:12]

Magnus Ranstorp [00:35:33:17]
Jag hade kapitlen själv i huvudet och utan det handlar mycket om att försöka tillgängliggöra det och göra det spännande för allmänheten. Kan varmt rekommendera den och vill du lyssna på… orkar ni inte läsa en bok så kan du ju alltid lyssna på den, då kan ni kanske somna till min skånska.[00:35:51:14]

Ylfva Wistrand [00:35:51:18]
Ah, det är du som läser in den.[00:35:53:17]

Magnus Ranstorp [00:35:53:19]
11 timmar och 30 minuter med mig i lurarna.[00:35:57:01]

Ylfva Wistrand [00:35:57:03]
Det rekommenderar vi och det tar vi med oss. Du Magnus Ranstorp. Stort tack för att du ville gästa Resurscentrums kunskapspodd.[00:36:08:06]

Magnus Ranstorp [00:36:08:08]
Tack själv för att jag fick vara med.[00:36:10:15]

Ylfva Wistrand [00:36:10:17]
Och naturligtvis riktar vi ett lika varmt tack till dig som lyssnar. Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt Stad som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Om du vill kontakta oss, skriv till rc@stromsund.se och märk mailet podden med vår vinjett.[00:36:42:01]

Ylfva Wistrand [00:36:42:04]
Den är producerad av Marcus Ernehed. Stort tack att du har lyssnat![00:36:51:16]

Intervju med Richard Persson, säkerhetsskyddschef i Strömsunds Kommun

Ylfva Wistrand [00:00:18:17]
Hej och välkommen du lyssnar till Resurscentrum kunskapspodd. Den här serien är en del av Projekt Stad Strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism, även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:00:53:07]

Ylfva Wistrand [00:00:53:09]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske? Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylva Wistrand och är din guide och programledare. Alla kommuner ska ha en säkerhetsskyddschef och alla kommuner och regioner ska ha de förutsättningar som behövs och som följer av säkerhetsskyddslagen.[00:01:23:00]

Ylfva Wistrand [00:01:23:02]
För att kunna arbeta med uppgifterna enligt lagen om extraordinära händelser. Vi hoppas att det här avsnittet ger dig mer kunskap kring kommunens säkerhetsskyddsarbete som handlar om att skydda information och verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Arbetet med säkerhetsskydd regleras i säkerhetsskyddslagen som omfattar kommuner och regioner. I dag samtalar jag med Rickard Persson, säkerhetsskyddschef och förvaltningschef för teknik och service i vår kommun.[00:02:04:22]

Ylfva Wistrand [00:02:04:24]
Rickard är också en eldsjäl av rang vad gäller att driva föreningsliv i glesbygd. Han har också roddat ordförandeposten för vårt ÖFK. Hej Rickard, Varmt välkommen![00:02:18:22]

Rickard Persson [00:02:18:24]
Tusen tack![00:02:20:13]

Ylfva Wistrand [00:02:20:15]
Hur är läget? Pumpar hjärtat fortfarande rött och svart?[00:02:24:12]

Rickard Persson [00:02:24:14]
Otroligt mycket. Det kommer aldrig gå ur en. Det pumpar hela tiden.[00:02:28:05]

Ylfva Wistrand [00:02:28:09]
Det gör det va? Som jag förstod det så var det faktiskt geografin och logistiken som gjorde att du valde att kliva av posten som ordförande för ÖFK i våras.[00:02:37:19]

Rickard Persson [00:02:37:21]
Ja, det var lite tråkigt jag satt som ordförande i ett år. Jag var i styrelsen i två år, men att sitta 20 mil ifrån föreningen det kände på lite grann. Så det var inte trist. Jag hade jätte gärna suttit med längre som ordförande där. Det var otroligt roligt.[00:02:56:03]

Ylfva Wistrand [00:02:56:05]
Men berätta lite grann Rickard, du har ju ett enormt engagemang i föreningslivet rent generellt. Varifrån kommer den här drivkraften?[00:03:04:15]

Rickard Persson [00:03:04:17]
Drivkraften i sig. Det kanske är mer än bara föreningsliv, men föreningslivet i sig en helt otrolig form att engagera sig i. Om det då är fotboll eller om det är dans eller vad det kan vara. Så förenings formen i sig, det är det som driver. Det är så roligt att vara med i den typen av organisationer. Sen har det blivit mer idrott för min del, det är där jag har mitt största engagemang och har själv utövat många idrotter.[00:03:30:11]

Rickard Persson [00:03:30:12]
Och sen när man får barn så vill man ju att dom ska ha samma möjligheter och då föds drivkraften på ett nytt sätt för att kunna ge dom möjligheter. Sina egna barn och deras kompisar ute i glesbygd som du sa nu då.[00:03:41:21]

Ylfva Wistrand [00:03:41:23]
I kommunen så är du dels förvaltningschef för teknik och service men också säkerhetsskyddschef. När tog du dig an det här? Finns det någon naturlig koppling mellan de här olika funktionerna?[00:03:54:24]

Rickard Persson [00:03:55:01]
Ja, det gör det ju faktiskt. 2018 klev jag på rollen som säkerhetsskyddschef. Jag hade förvaltningschef uppdraget innan men sedan fick jag fråga då. Vi hade ju resonerat i koncernen också hur vi ska lösa det här. För säkerhetsskyddslagen pekar ju på att det måste vara en säkerhetschef om man inte utsett någon annan där automatik organisationens högsta chef, i vårt fall kommundirektör i så fall.[00:04:19:10]

Rickard Persson [00:04:19:12]
Men då kan man utse en säkerhetsskyddschef och den ska vara direkt underställd kommundirektör. Så det är per automatik bli någon av förvaltningscheferna i och med, att då jag i min förvaltningschefs roll har sedan tidigare både brottsförebyggande och säkerhets samordning och de bitarna i min förvaltning. Så, så föll det sig lämpligt att den kopplingen som vi såg då är lämplig.[00:04:40:15]

Ylfva Wistrand [00:04:40:17]
Det var ganska naturligt att det landade på dig. Ja, men jag undrar lite hur. Hur blir man, eller… Hur ser utbildningen ut för en säkerhetsskyddschef? Det är ingen vanlig gymnasieutbildning eller universitetsutbildning?[00:04:56:02]

Rickard Persson [00:04:56:05]
Nej, det är inte utan ofta skulle jag säga att man blir… utbildad under tiden. Man går i utbildningar i SKR och MSB gemensamt i länet kanske. Vi har ju säkerhetsskydds nätverk i länet. Då så man får den utbildning som behövs under tiden. Sen är det många som kanske har i grunden en utbildning inom säkerhetssamordning kanske. [00:05:21:02]

Ylfva Wistrand [00:05:21:08]
Just det[00:05:21:15]

Rickard Persson [00:05:21:17]
Och sen går man upp till en chefsnivå så kommer man i den stegen då. Men annars just säkerhetsskyddslagstiftning det de utbildar man sig under tiden.[00:05:30:11]

Ylfva Wistrand [00:05:30:13]
Men du, vad gör du då? Vad gör en säkerhetsskyddschef till vardags. Behöver vi en sådan?[00:05:37:02]

Rickard Persson [00:05:37:04]
Absolut, det behöver vi. Och inte minst med tanke på omvärlden hur det ser ut nu så har det gått upp för alla absolut att det här är en viktig punkt och en säkerhetsskyddschef både före det här oroliga läget i världen och … nu så bygger den stora delen på att en säkerhetsskyddschef måste säkerställa att organisationen har analyserat sin organisation.[00:06:00:18]

Rickard Persson [00:06:00:20]
Har vi några säkerhets känsliga verksamheter, uppgifter i kommunen som behöver skyddas på ett visst sätt? Så allting i säkerhetsskydd bygger på att man har gjort en ordentlig analys i början och det säkerhetsskyddschefens uppdrag och ansvar som sedan ska följas av en plan. Och sen kommer det faktiska arbetet igång. Vad är det vi faktiskt måste göra och se? [00:06:23:22]

Rickard Persson [00:06:23:22]
Och då ska jag se till att alla gör det som berörs av det.[00:06:27:01]

Ylfva Wistrand [00:06:27:03]
Men när man gör den här analysen, då? Då funderar jag genast på hur. Hur görs den? Delar man in säkerhets skyddet i olika områden eller hur funkar det?[00:06:40:08]

Rickard Persson [00:06:40:10]
Ja, den görs ju på så sätt att man måste involvera stora delar av hela organisationen så det är inte ett arbete som säkerhetsskyddschefen sitter och analyserar utan man har en grupp som jag leder med representanter från alla förvaltningar och så börjar man analysera och se Vad gör ni? Vad gör ni i er förvaltning? Vad sysslar ni med för uppgifter?[00:07:03:00]

Rickard Persson [00:07:03:00]
Vad har ni för typ av dokumentation? Vad kan ni har för ärenden? Och så försöker man analysera och se. Kan det lyda under säkerhetsskyddslagstiftning , alltså beröra rikets säkerhet. Och då kan det finnas punkter där som poppar upp, som måste in i en analys och sedan en plan.[00:07:21:10]

Ylfva Wistrand [00:07:21:12]
För hur det ska liksom skyddas då?[00:07:23:05]

Rickard Persson [00:07:23:05]
Hur det ska hanteras, ja.[00:07:24:05]

Ylfva Wistrand [00:07:24:05]
Ja…[00:07:25:02]

Rickard Persson [00:07:25:04]
Och då följer det mycket uppgifter efter det. Och när man väl har kommit så långt.[00:07:29:24]

Ylfva Wistrand [00:07:30:01]
Och då är vi lite inne på det här med informationssäkerhet exempelvis. Vad kan man i kommunen ha för information som man behöver skydda till exempel? Vi kanske inte har så mycket med spionage att göra just i kommunen, men det kan ju finnas andra saker som är viktiga för att någonting ska funka och så. Vad kan det vara?[00:07:52:16]

Rickard Persson [00:07:52:18]
Det kan vara så här att kommunen i sig har otroligt mycket samhällsviktig verksamhet. Nästan allt vi gör är samhällsviktig och då måste man försöka särskilja det samhällsviktiga uppdraget mot det som faktiskt är säkerhetsskydds känsligt av det. Och det är kanske inte jättemycket uppgifter, men de uppgifterna måste skyddas med det skydd som krävs och det kan vara dokument som du är inne på.[00:08:18:06]

Rickard Persson [00:08:18:06]
Det kan vara information som sitter hos medarbetare, det kan vara material av olika slag och allt sånt kan förändras med tid. Så att vi har gjort en analys nu så kommer vi att måste revidera en sån här analys för, vissa verksamheter kan få nya uppdrag och då måste man jobba ständigt med de här frågorna för det förändras. Informationssäkerhet är otroligt uppe i media nu med tanke på det som har hänt i Härjedalen till exempel.[00:08:47:06]

Rickard Persson [00:08:47:09]
Vad otroligt sårbart det är om någon kommer åt och kan påverka den information som vi faktiskt har och kan förhindra oss själva att komma åt den. Och det gäller att jobba stenhårt i alla förvaltningar med det här.[00:09:00:11]

Ylfva Wistrand [00:09:00:13]
Du är duktig på att ändra dina lösenord också kanske?[00:09:03:05]

Rickard Persson [00:09:03:10]
Ja, det har jag blivit bättre på. Det tror jag alla har blivit bättre på tack vare Kalix händelsen. Kalix kommun och Härjedalens kommun. Vi vet att gör vi inte det här, då är vi risigt ute. Så jag tror att alla har blivit bättre på det.[00:09:16:21]

Ylfva Wistrand [00:09:16:23]
Men berätta, vad var det som hände i Kalix? När vi ändå pratar om det?[00:09:21:22]

Rickard Persson [00:09:21:24]
Ja, både Kalix kommun och Härjedalens kommun vart utsatta för en cyberattack och riktigt på vilket sätt de har blivit utsatta, det är jag inte kunde jag svara på, men det förhindrar det. Låste upp alla deras system, till exempel man som medarbetare inom vården till exempel. När man kom på sitt jobb så kom man inte åt sina datorer. Allting låses ned och det är där sårbarheten för oss är i denna.[00:09:47:08]

Ylfva Wistrand [00:09:47:10]
Allt digitalt.[00:09:48:06]

Rickard Persson [00:09:48:06]
Allt digitalt. Och vi alla kommuner, alla offentliga, privatpersoner också har ju så otroligt mycket digitalt i dag och leva med den vetskapen att det kan hända även oss, då blir man lite skakig. Vad gör jag på mitt jobb? På måndag om vi inte ens kan öppna datorn? Vad är det jag kan göra? Och där börjar vi ju också, med tanke på det här och lära organisationen att sprida ut budskapet att vet du att du har någonting i datorn som du inte kan vara utan i morgon, se till att dra ut det papperet i alla fall och sätt i en pärm om det är så pass viktigt så vi inte står där när cyber- [00:10:22:08]

Rickard Persson [00:10:22:08]
attackerna har kommit. Och så har vi inte det absolut viktigaste.[00:10:28:05]

Ylfva Wistrand [00:10:28:07]
Utifrån det du har berättat nu Rickard och pratar om, då tänker jag genast på vad eller vilken verksamhet kan räknas som säkerhetskänslig eller i behov av något slags skydd i en kommun? [00:10:40:14]

Rickard Persson [00:10:40:16]
Ja, det finns ju vissa naturliga grejer som kanske man har lättare och koppla till att det behövs ett säkerhetsskydd om man behöver koppla kanske tjänster till viss personal säkerhet till exempel min funktion som säkerhetsskyddschef. Det anses vara en säkerhetsskydds klassad…[00:10:58:10]

Ylfva Wistrand [00:10:58:12]
Vad är det?[00:10:59:06]

Rickard Persson [00:10:59:08]
Då ska man då göra en kontroll av personerna. Det har man gjort på mig. Man har kontrollerat att jag är pålitlig ur säkerhets hänseende. Att jag är inte kanske är lätt att påverka. Man kan kanske muta mig för att få tag på information att jag är… en pålitlig person helt enkelt. Och min roll som säkerhetsskyddschef innebär att jag får mycket information från övriga organisationer också, som i ett helhetsgrepp kan vara väldigt känslig för för rikets säkerhet och då krävs det att man har kontroll på mig.[00:11:39:00]

Rickard Persson [00:11:39:02]
Om man har uppföljande samtal med mig en gång per år kontrollerar man ett samtal med mig och se har mina levnadsförhållanden förändrats? Har jag hamnat i något annat läge i livet som gör att man tänker sig att det kanske inte är säkert att ha Rickard på den här tjänsten längre? Och sådana tjänster, funktioner finns det ju flera av i kommunen som vi då säkerhets prövar och gör då en säkerhetsklass på och dom också följs upp en gång per år med uppföljande samtal för att se att det här fortfarande är en pålitlig person och har på just den här tjänsten som vi anser är så pass känslig då.[00:12:13:16]

Ylfva Wistrand [00:12:13:18]
Det handlar om att ha rätt lämplighet grad egentligen.[00:12:17:10]

Rickard Persson [00:12:17:10]
Absolut, så är det, för det är mycket av det. Om vi då är inne på informationssäkerhet, informationen sitter mycket inne, personens huvud, det man har ett dokument som man kanske har låst in säkert i ett kassaskåp. Den informationen sitter ju kanske till delar också i personens minne och inte inlåst nånstans och då måste man säkra upp att den personen går att lita på så den personen inte sprider informationen vidare.[00:12:44:00]

Ylfva Wistrand [00:12:44:02]
Men kopplat till radikalisera och eller VBE för den delen. Vad ser du som den eller de största säkerhets utmaningarna i en liten glesbygdskommun som vår då?[00:12:55:21]

Rickard Persson [00:12:55:23]
Jag tror kopplat till det så är det både i mitt jag kan säga i… det vi var inne på i början, mitt föreningsengagemang. Det är otroligt viktigt tror jag, att få in dom barn och ungdomar som vi har i vår kommun, i vår glesbygd som du nämner, att dom verkligen har en vettig uppgift att sysselsätta sig med för att slippa få möjligheten att komma in i fel gäng kanske eller få fel typ av umgänge.[00:13:26:24]

Rickard Persson [00:13:27:01]
Och då tror jag att vi som kommun måste se till att det finns möjligheter för föreningslivet att ta emot dom här. För det jag upplevt själv att får vi in dem i föreningslivet då gör de någonting dom verkligen gillar och dom har någonting som är vettigt. För den dagen jag slutar på mitt kontor klockan fyra. Du slutar, alla skolor stänger klockan fyra.[00:13:47:04]

Rickard Persson [00:13:47:04]
Det är den tiden på dygnet som de ideella måste komma in och ta sin roll och se till att ungdomarna har en vettig uppgift. En vettig sysselsättning som du säger. Så det är otroligt viktigt.[00:13:59:19]

Ylfva Wistrand [00:13:59:21]
Då pratar du om förebyggande arbete. [00:14:01:19]

Rickard Persson [00:14:02:03]
Ja. [00:14:02:08]
Ylfva Wistrand [00:14:02:13]
Verkligen i dess linda egentligen? Men är det också den största utmaningen? Tänker du?[00:14:08:24]

Rickard Persson [00:14:09:0]
Ja, en av de större skulle jag vilja säga. För jag tror på dagtid när barn och ungdomar går i skola. Då har samhället och det offentliga hyfsat bra koll på att kunna styra upp om det händer någonting konstigt. Men när skoldörren stängs och eleverna går hem när ungdomarna går hem. Då måste det finnas någonting i samhället som fångar upp dessa individer och då tror jag att föreningslivet har en otroligt stor roll. [00:14:35:12]

Ylfva Wistrand [00:14:35:14]
Så egentligen både någon schysst sysselsättning och trygga vuxna som tar vid där där exempelvis skolan slutar innan man kommer hem och så. [00:14:44:22]

Rickard Persson [00:14:44:24]
Yes, de trygga vuxna som du säger. Det är nog a och o.[00:14:49:00]

Ylfva Wistrand [00:14:49:02]
Och som säkerhetsskyddschef då. Vad tycker du att den största utmaningen är där vad gäller radikalisering och VBE?[00:14:57:17]

Rickard Persson [00:14:57:19]
Den största utmaningen, jag tror det viktiga är att vi i en kommun i det offentliga har samverkan i alla dessa frågor. För jag har min roll som säkerhetsskyddschef i kommunen. Vi har andra funktioner i kommunen, Resurscentrum, vi har skola, sen har vi polis, vi har länsstyrelser. Vi måste försöka samordna all vår kunskap och all vår information och det tror jag vi har blivit väldigt duktig på.[00:15:25:10]

Rickard Persson [00:15:25:12]
Så vi har kommit väldigt långt fram i det här i Strömsunds kommun. Sen finns det säkert jättemycket mer att göra, men vi kommer att genom det här goda samarbetet och samverkan vi har med andra att kunna lyckas ganska bra, det tror jag. Så vi vi är nog ganska bra på samverkan som är nog nyckeln till det här.[00:15:47:17]

Ylfva Wistrand [00:15:47:19]
Det jag har är att vi är duktiga på att undvika stuprör, kanske utan den ena handen vet vad den andra gör.Åh att det är en fördel [00:15:55:19]

Rickard Persson [00:15:56:01]
Ja, visst.[00:15:57:05]

Rickard Persson [00:15:57:05]
Och det är inte bara Strömsunds kommun som är duktig på det här utan polisen är duktig på det här. Länsstyrelsen är duktig på det här, Säpo är duktig på det här och vi är duktig på det här. Så vi har ju lärt upp oss genom åren också på att samverkan det är både vår nyckel till det här men också glesbygden i sig måste samverka mer.[00:16:13:12]

Rickard Persson [00:16:13:12]
Vi måste samverka i länet med andra kommuner för det som händer i Dorotea kommun. Det är inte långt bort härifrån. Vi måste ha koll på andra sidan länsgränsen och det blir vi bättre och bättre på.[00:16:23:21]

Ylfva Wistrand [00:16:23:23]
Men vad ser du för förbättringsområden då? För nu har vi pratade en del om vad vi är bra på. Vad tycker du vi behöver jobba mer på just nu? Vad kan vi förbättra?[00:16:32:03]

Rickard Persson [00:16:32:05]
Vi måste utbilda oss själva, utbilda organisationen mer. Vi har ju påbörjat det här genom till exempel nano utbildningar, att alla anställda ska gå en utbildning i it-säkerhet till exempel, som har med informationssäkerheten att göra. Det är en del. Men sen måste man kanske ut mer och träffa personalen. Det kan vara en utmaning för det kräver resurser sånt här.[00:16:52:17]

Rickard Persson [00:16:52:17]
Vi ska ha personal som kan ut och träffa samtliga arbetsgrupper, kanske informera. Hur ser läget ut idag? Vad är det vi hör på media och försöka omsätta det till så det blir begripligt för våra arbetare i Strömsunds kommun.[00:17:06:16]

Ylfva Wistrand [00:17:06:18]
Att det landar nära att landa nära mig.[00:17:09:16]

Rickard Persson [00:17:09:18]
Ja, exakt. Det kan vara en utmaning för vi är en liten kommun. Vi har inte oändliga resurser med personal heller. Så det är ett pussel och försöka få ihop det här. Men det är där jag tror att den här samverkan är bra. Så det inte bara säkerhetsskyddschefen som jobbar med det här utan det är Resurscentrum. Det är polisen. Det är säker samordnare, det är andra förvaltningschefer.[00:17:27:17]

Rickard Persson [00:17:27:17]
Då kan man nå ut på ett hyfsat bra sätt. Men det kan bli bättre. Det tror jag.[00:17:33:00]

Ylfva Wistrand [00:17:33:02]
Men det är på ett sätt skönt också, tänker jag. Just där. Tankesättet att vi kan alltid bli bättre. För mig så betyder det att man är medveten om att vi behöver bli bättre och att vi är på väg också. Därav.[00:17:45:18]

Rickard Persson [00:17:45:20]
Det tror jag att vi få in det här mindset som vi ibland kallar det för. Att man man landar i tanken som kommunanställd och medborgare oavsett vilken roll man har. Att man landar i en tanke, att det här är någonting som faktiskt är verklighet nu. Vi ser i media, vi ser det på TV varje kväll att det händer saker i vår omvärld.[00:18:06:16]

Rickard Persson [00:18:06:18]
Men det kanske stannar där. Men då behöver vi ta vår roll och se. Kanske informera mer vad som händer här. Det händer saker i Strömsunds kommun av mer eller mindre dignitet och vi kan prata om vissa saker och vissa kan vi inte prata om. Men man måste komma in i det här mindset att det här måste vi alla tänka på.[00:18:23:16]

Rickard Persson [00:18:23:20]
Vi måste var kanske lite mer vaksamma. Vi kanske måste vara lite mer uppmärksamma och mer noga kanske och berätta när vi har sett någonting som vi inte tycker hör till det normala och faktiskt flagga för det.[00:18:36:21]

Ylfva Wistrand [00:18:36:23]
Om vi tittar lite just på om världshändelser vi har krig i Europa, det händer saker i Gaza. Vi hade terrorattentat i Bryssel för inte så längesedan. Hur påverkar omvärlds händelser ditt och kommunens arbete? [00:18:54:04]

Rickard Persson [00:18:54:06]
Det påverkar oss på det sättet att vi blir väldigt mer engagerade i de här nätverken, i de här frågorna för allt som händer i vår omvärld, det måste vi fånga upp på något sätt och se. Hur ska vi hantera det i Strömsunds kommun? Och det har vi i länet, kommunen gemensamt med länsstyrelsen förstått att vi är så pass små så det kan vi inte göra själva utan vi jobbar gemensamt i att det kallas för säkerhetsskydds-[00:19:22:05]

Rickard Persson [00:19:22:06]
Nätverket i länet där vi har funktioner som kan fånga upp allt som rör omvärlden. Vi kan delge varandra information. Har det hänt nånting i Strömsunds kommun med personer som kan ha besökt ett vattenverk till exempel, och inte har någonting där att göra. Då delger vi den typen av information till varandra som man kan ha lite extra vaksamhet med polis och Säpo och så vidare.[00:19:45:07]

Rickard Persson [00:19:45:09]
För sådana saker sker dagligen och det tror jag och vi är en effekt av att det är stökigt i omvärlden och då blir det stökigt även i Sverige och i Strömsunds kommun. Och det måste vi, det måste vi fånga upp och vi lär oss hela tiden och skaffar dem här nätverken den här samverkan plattformarna för att hjälpas åt.[00:20:05:11]

Rickard Persson [00:20:05:13]
För en enskild säkerhetsskyddschef i Strömsunds kommun kommer aldrig klara det här själv, utan det här gör man tillsammans. Det är läns laget, det är rikets lag. Så vi måste göra det här allihop.[00:20:17:12]

Ylfva Wistrand [00:20:17:14]
Ja, jag tycker du adresserar något väldigt viktigt här. Utöver det så nämner du till exempel om någon har besökt ett vattenverk, sa du. Och det tycker jag är viktigt att tänka på att när vi pratar om radikalisering eller extremism av något slag så handlar det ju faktiskt inte bara om exempelvis skjutningar eller den typen av våld. Det kan lika väl handla om att man angriper en samhällsviktig funktion som ett vattenverk.[00:20:50:00]

Ylfva Wistrand [00:20:50:02]
Och det är väl också en stor del av ditt arbete att tänka på de sakerna.[00:20:56:00]

Rickard Persson [00:20:56:02]
Precis så är det vi måste tänka på för vattenverket i sig. Det tillhör den här samhällsviktiga funktionen. Vi måste ha vissa funktioner i samhället som bara ska fungera. Det är vatten, det är el, det är sophämtning alla de här funktionerna måste fungera så att vi ska kunna ha vård, omsorg, skola för att personer ska kunna bo i glesbygd och känna sig trygga.[00:21:17:10]

Rickard Persson [00:21:17:12]
Och då är det hela den här biten som då faller kanske lite grann över på mitt bord i samverkan med andra. Ja, men hur säkerställer vi det? Ska vi öka skalskyddet? Ska vi öka kunskapen kring informationssäkerhet? Ska vi vara ute på arbetsplatsträffar och säga att ni måste faktiskt vara vaksamma och rapportera till mig när någonting händer?[00:21:36:23]

Ylfva Wistrand [00:21:37:00]
Vad är ett skalskydd? För det är inte säkert att man vet vad det är.[00:21:41:18]

Rickard Persson [00:21:41:20]
Skalskyddet. Det är allt ifrån låset på dörren in till kontoret till att man har ett staket runt en byggnad. Det är alltså ett skydd som gör det svårare för någon obehörig att komma in i till exempel en byggnad eller att komma in i och komma åt information. Ett kassaskåp. Det är ett skalskydd, en dörr är ett skalskydd, ett staket-[00:22:05:08]

Rickard Persson [00:22:05:08]
Det är skalskydd, alltså hur många lager, hur många skydd lägger man på någonting som är känsligt? Så man kan bygga ut ett skalskydd i många lager till att i slutändan kanske ha en vakt utanför.[00:22:18:24]

Ylfva Wistrand [00:22:19:04]
Exempelvis vid det här vattenverket som vi inte vill att någon ska forcera och sabotera. För då är det en samhällsviktig funktion som inte funkar.[00:22:28:08]
Rickard Persson [00:22:28:18]
Exakt så är det. [00:22:29:23]


Ylfva Wistrand [00:22:31:02]
Jaha, ett skalskydd kan vara många saker.[00:22:37:12]

Ylfva Wistrand [00:22:37:14]
Till sist Rickard, Jag tror att många med mig undrar hur du ser på ÖFK´s framtid. Tror du att vi kommer att komma tillbaka till den här guld nivån vi hade då Potter var tränare för laget?[00:22:50:22]

Rickard Persson [00:22:50:24]
Utan tvekan. Det går i betydligt raskare takt än vi faktiskt hade…tänkte. Vi ser nu säsongen 2023. Vi hamnar på topp fem. Planen var att stabilisera sig i Superettan och nästa år var topp fem. Men nu är vi redan där och med det arbete som Powell gör nu med sin stab, det är helt fantastiskt. Det är helt fantastiskt på vilka sätt de jobbar och lägger ner hela sin själ i det här laget så vet tillbaka till det faktiskt.[00:23:20:14]

Rickard Persson [00:23:20:16]
Styrkan hos ÖFK det är det ÖFK är duktig på. Det är det som kommer skapa. Att vi står där på toppen igen. Så det är ingen tvekan. Vi kommer vara i Europa igen.[00:23:29:18]

Ylfva Wistrand [00:23:29:20]
Stort tack för att du ville gästa Resurscentrum kunskapspodd.[00:23:34:13]

Rickard Persson [00:23:34:15]
Tack så mycket.[00:23:35:12]

Ylfva Wistrand [00:23:35:14]
Och ett lika varmt tack till dig som lyssnar. Vi hoppas att du har fått mera grepp om det kommunala säkerhetsskydds arbetet och om du har några funderingar efter det här avsnittet, hör gärna av dig till oss. Vi hörs nästa gång![00:23:54:19]

Ylfva Wistrand [00:23:54:21]
Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av projektet Stad som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism CVE. Om du vill kontakta oss. Skriv till rc@stromsund.se och märk mailet podden. Vår vinjett den är producerad av Marcus Ernehed.[00:24:23:13]

Ylfva Wistrand [00:24:23:15]
Stort tack att du har lyssnat![00:24:55:19]

 

Intervju Christer Matsson, lärare, forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet

Ylfva Wistrand [00:00:27:13]
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projektet STAD Strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism. Även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans, inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:01:02:03]

Ylfva Wistrand [00:01:02:05]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske? Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och är din guide och programledare. I det här avsnittet ska vi prata bland annat om högerextremism och riskfaktorer och vad vi kan göra för att höja skyddsfaktorer. Det här avsnittet hoppas vi ska ge dig en inblick i en forskares syn på radikalisering och extremism, men kanske också en del tips att tänka på om du möter någon med extrema åsikter. [00:01:45:00]

Ylfva Wistrand [00:01:45:02]
I dag samtalar jag med Christer Mattsson, läraren som doktorerade i pedagogik. Numer är han forskare och föreståndare för Segerstedt institutet som hör till Göteborgs universitet. I sin socialpsykologiska forskning följer han bland annat Nordiska motståndsrörelsen, allt i sin strävan att hitta och utveckla strategier för att skolelever eller barn och unga inte ska dras in i rasistiska miljöer. Hej Christer, varmt välkommen![00:02:16:18]

Christer Mattsson [00:02:16:20]
Tack så mycket![00:02:17:19]

Ylfva Wistrand [00:02:17:21]
Om du skulle introducera dig själv för någon som inte känner dig. Hur skulle du göra det då?[00:02:24:24]

Christer Mattsson [00:02:25:01]
I det här sammanhanget så får jag väl lyfta fram det du redan har sagt. Att jag är lärare, har väldigt långa erfarenhet som lärare och under min lärargärning så kommer jag tidigt att arbeta med unga människor i risk miljöer i risk för missbruk, risk för kriminalitet, i risk för att radikaliseras som vi säger i dag till våldsbejakande extremism.[00:02:52:12]

Christer Mattsson [00:02:52:14]
Och det ledde mig att för ganska många år sedan nu att fördjupa mig i detta genom att forska och det har jag hållt på med i tio år nu och förstå vad det är som gör att en människa går in i miljöer där man redan på förhand kan förutse att jag kommer bli illa omtyckt om jag går in i den miljön.[00:03:16:09]

Ylfva Wistrand [00:03:16:11]
Men vad skulle du säga påverkar en människa att söka sig till en viss tillhörighet eller grupp? Vad är det vi behöver veta för att förstå någons livsval av den kalibern?[00:03:29:23]

Christer Mattsson [00:03:30:00]
Jag tror att vi måste skilja mellan människor som radikaliseras helt och hållet online, för det finns naturligtvis onlinevärlden och sociala medier och sociala forum och sådant har förändrat mänsklig socialitet i grunden i alla avseenden. Med dem som går in i grupper som också träffas IRL så att säga. En avgörande faktor där är att det finns en sådan grupp nära där du bor.[00:04:06:19]

Christer Mattsson [00:04:06:21]
Det finns ett väldigt starkt geografiskt reproduktions mönster, de platser i Sverige idag där vi har högerextrema grupperingar i de platser som vi under 90-talet och 80-talet och runt millennieskiftet hade skinnskalle grupper och de platserna i väldigt stor utsträckning samma platser där den nationella rörelsen var stor under mellankrigstiden. Så den främsta faktorn så att säga är ett generations överlämnande.[00:04:36:09]

Christer Mattsson [00:04:36:11]
Att det finns ett högt rasistiskt och antisemitiskt bakgrundsbrus på vissa orter och som omfattar många fler än de som går in i organisationer eller miljöer. Och det är bakgrundsbruset. En nödvändig, inte ensam, men en nödvändig faktor för för den geografiska reproduktionen.[00:05:00:01]

Ylfva Wistrand [00:05:00:03]
Man får ju ha egentligen vilka tankar och åsikter man vill. Men utöver den geografiska reproduktionen som du pratar om, va, vad tror du då,det som gör att man tippar över kanten? Från sina tankar och åsikter och hoppar ner i det här kaninhålet till förmån för både konspirationsteorier och extremism?[00:05:25:01]

Christer Mattsson [00:05:25:03]
Ja, då tror jag man behöver skilja mellan transportsträckan fram och ögonblicket man trillar ner. Transportsträckan fram består av i allmänhet av att man växer upp i ett sammanhang, ofta i en familj som jag brukar säga, där man inte talar demokratiska. Man växer upp i ett sammanhang där rasism, misogyna idéer, antisemitiska idéer, homofoba idéer kommer med språkbruket så att säga man talar om minoriteter och grupper och värderingar på ett visst sätt.[00:06:10:13]

Christer Mattsson [00:06:10:15]
Egentligen är man då uppvuxen i vad jag skulle säga ett demokratiskt utanförskap. Och det här är någonting som finns tidigt i familjen och blir ett språk och ett sätt att tänka som, som man växer upp i. De intervjuer jag har gjort med människor som så att säga har gått hela vägen, de har detta gemensamt. De allra flesta är uppvuxna i de här miljöerna och väldigt auktoritära ofta.[ 00:06:40:21]

Christer Mattsson [00:06:40:23]
Men sedan så behövs det ändå någonting mer för att du ska ner i det där kaninhålet eller för den delen gå in i en organisation. Och det brukar vi inom sociologin kalla för faithfull moment, alltså ett avgörande ögonblick det händer någonting som antingen knuffar individen i en riktning som den inte har tänkt eller möjliggör för individen att göra någonting som den kanske inte hade tänkt.[00:07:09:12]

Christer Mattsson [00:07:09:12]
Och knuffa kan vara en en konfrontation. Jag har åtskilliga exempel på hur sådana konfrontationer ägt rum i skolan. En är elev som så att säga i bildlig mening blir intryckt i ett hörn, få och stå till svars för sina värderingar och känner sig förminskad och provocerad utav detta och har ett behov av att försvara sig och stärka sig.[00:07:39:15]

Christer Mattsson [00:07:39:15]
Och rent faktiskt som en direkt åtgärd. Jag tänkte att nu, nu går jag och då går jag in i den här gruppen. Nu ska jag visa vad det är som gäller eller att man kommer i kontakt med en gruppering. Man blir inte knuffad men man kommer i kontakt med någon som man litar på och som man tycker har sunda värderingar och som visar att man kan så att säga gå från ord till till handling.[00:08:09:20]

Christer Mattsson [00:08:09:22]
Det här är faithfull moments som äger rum väldigt plötsligt, både för dem som är föremål för dem men också för dem som står runt omkring. När jag intervjuat anhöriga så talar de ofta om hur det var som att hen ofta en han faktiskt blev som ombytt över en natt, men i själva verket har det aldrig skett över en natt.[00:08:35:17]

Christer Mattsson [00:08:35:17]
Men ett visst avgörande steg kan mycket väl ha skett på ett väldigt kort ögonblick. Och det är korta ögonblicket är naturligtvis väldigt viktigt, men det måste förstås mot bakgrund av den långa transportsträckan.[00:08:49:13]

Ylfva Wistrand [00:08:49:15]
Och det här begreppet faithfull moments är att egentligen likställa då med pusch- and pullfaktorer som man ofta pratar om.[00:08:58:17]

Christer Mattsson [00:08:58:19]
Ja, inte helt och hållet, alltså pusch- and pullfaktorer blir ofta en alldeles för enkel förklaringsmodell för att förstå vad som gör att den enskilda individen gör det ena eller det andra. Jag skulle snarare använda mig av en en sociolog som heter Russ Bolt som pratade om ett socialt investeringskapital. Det som är en pushfaktor och för dig behöver inte vara en pushfaktor för mig.[00:09:33:15]

Christer Mattsson [00:09:33:19]
Vi kan ha nästan samma fram körsträcka medan du blir pushad utav någonting som jag inte blev pushad av eller du blir attraherad av någonting som inte jag blev attraherade av. Så faktorerna kan vara densamma,
men responsen är annorlunda och det beror helt och hållet på vad du har för resurser att investera
i olika typer av miljöer och relationer. Om vi för ett ögonblick tänker utanför extremism och tänker mer i vardagliga relationer än en människa som lever i en relation som inte fungerar bra och som man kanske inte mår bra i, har ju vissa förutsättningar som krävs för att man ska lämna den relationen.[00:10:21:16]

Christer Mattsson [00:10:21:18]
Och de förutsättningarna är ju inte bara kopplade till vad som lockar på utsidan eller vad som knuffar från insidan, utan har du råd att skilja dig? Hur ska du försörja dig om du skiljer dig? Vad kommer släkten tycka? Vart ska du ta vägen? Det är faktorer som är mycket, mycket viktigare än push och pull.[00:10:43:01]

Christer Mattsson [00:10:43:01]
Så push och pull är egentligen bara en ytlig ögonblicksbild av mekanismer som verkar. Men det som verkligen är i omlopp under ytan, det är vad du har för tillgång till socialt kapital, ekonomiskt kapital, utbildnings kapital, kulturellt kapital som kan ta dig till den positionen som du vill.[00:11:10:20]

Ylfva Wistrand [00:11:10:22]
Jag undrar lite grann hur forskningsfältet ser ut rent generellt kring radikalisering och extremism. Å det kommer sig helt enkelt av att du har uttryckt att din forskning skiljer sig en aning från annan i de att du ganska tydligt lyfter ideologins betydelse.[00:11:29:14]

Christer Mattsson [00:11:29:16]
Ja, det stämmer. Mycket av den forskning som finns om radikalisering och vägar in i terrorism bygger på mycket, mycket tunna empiriska underlag. Och det beror ju på att det naturligtvis är väldigt, väldigt svårt att få access. Och även om du får access så är det ganska svårt å… få valida data. Det vill säga att om du intervjuar mig talar sanning.[00:11:57:06]

Christer Mattsson [00:11:57:07]
Det är sällan du som forskare har möjlighet att vara med mitt uppe i nära radkalisering pågår. Merparten av den empiriska forskning som finns består av intervjuer av människor som har hoppat av och deradikaliserats. Och när du har hoppat av och av radikaliserats så kommer du lägga hela din historia till rätta. När du tänker tillbaka retrospektivt. Och det är ingenting som är speciellt för den här gruppen utan så funkar vi allihop.[00:12:32:05]

Christer Mattsson [00:12:32:05]
Alla ni som lyssnar… på den här podden. Om jag skulle intervjua er om era liv och ni skulle berätta varför ni har kommit dit ni har kommit, så skulle ni uppleva att ni talar sanning med mig. När jag frågar er. Men jag vet att det bara är post faktum konstruktioner. När ni gjorde era val så gjorde ni dem ofta mot bättre vetande och i varje ögonblick ni valde det ena så övervägde ni alltid motsatsen.[00:13:01:24]

Christer Mattsson [00:13:02:01]
Det är ganska få val i livet ifrån hur banalt de än kan låta, men så faktiskt ifrån att ni fundera på om ni ska titta på Netflix eller ta en promenad så finns ett motsats alternativ till det ni gör. Ska ni skilja er? Eller ska ni skaffa ett barn till? Så motsatsförhållanden finns där och när jag som forskare frågar er långt senare så är alla motsats alternativen höjda i dunkel, bortglömda, förträngda, lagda till, till rätta.[00:13:40:11]

Christer Mattsson [00:13:40:13]
Och när man gör intervjuer retrospektivt med dem som har hoppat av och av radikaliserats så har de en tendens att underskatta betydelsen för vad ideologin betydde när man var mitt uppe i det. Ungefär på samma sätt som om jag skulle intervjua personer långt efter att man skilt sig och de skulle få berätta om, om kärlekens betydelse. Och naturligtvis så har vi alla minnen av en insomnade kärleks betydelse.[00:14:13:00]

Christer Mattsson [00:14:13:02]
Men vi kan inte riktigt komma åt den känslan var den var när vi var mitt uppe i det och när vi var sårade av den. Jag har ju då haft möjlighet att följa individer i realtid medan radikalisering har pågått medan de har funnits i de här miljöerna. Och jag har också utvecklat forskningsmetodik för att komma åt retrospektiva berättelser av livet hos dem som är av radikaliserade.[00:14:46:03]

Christer Mattsson [00:14:46:05]
Genom att låta dem sitta i grupper och tala om sitt förflutna för då blir det att man påminner varandra. De som kände varandra under sin aktiva tid, så att säga, när de påminde varandra om vad som var viktigt, då framträder ideologin som någonting mycket, mycket viktigare och mycket mer centralt. Och även om ideologin inte är den huvudsakliga drivkraften för alla, för några är den det.[00:15:15:21]

Christer Mattsson [00:15:15:23]
Men även om den inte är den huvudsakliga drivkraften för alla, kanske inte så för de flesta, så är den med och är väldigt meningsskapande. Ideologin ger en riktning och en mening, ett rättesnöre och ett sammanhang. Ideologin fyller också ut tid att vara aktiv i en rörelse innebär ju inte att man 24/7 sitter och läser Mine kampf eller gör extrema tolkningar av Koranen. Utan vardagen är vardagen den är fylld med mängder utav olika aktiviteter och i alla de här olika aktiviteterna i all denna vardaglighet så finns ideologin som ett ständigt bakgrunds raster för å i ditt huvud.[00:16:12:03]

Christer Mattsson [00:16:12:05]
Reflektera över vad det som pågår runt omkring dig för att det i ett ögonblick när du träffar en kamrat i rörelsen, bara utbyta några enkla ord om någonting som har pågått och som kan relateras till ideologin.[00:16:28:22]

Ylfva Wistrand [00:16:28:24]
Men skulle du då säga att de är på grund av ditt social psykologiska perspektiv som det här är din riktning i forskningen?[00:16:44:08]

Christer Mattsson [00:16:44:10]
Jag skulle säga att om man är med i Nordiska motståndsrörelsen så är det naturligtvis att, att gå ut och säga att du national socialist, det avvikande, att gå på demonstrationer med vit skjorta och grön slips som du snabbt stoppar in mellan andra och tredje knapphålet. Det är ganska avvikande, men vardagen är fylld med så mycket annat som är rutinmässigt i det vi gör som forskare.[00:17:11:19]

Christer Mattsson [00:17:11:22]
Det är ju inte att studera de avvikande. Journalisternas uppgift är att, att visa på nyheter det spektakulära. Min uppgift det är att visa på rutiner och strukturer och det som inte är avvikande, det som inte är spektakulärt. För att förstå hur människor skapar mening i sin tillvaro. Och jag har ju verkligen spenderat tid med människor i Nordiska motståndsrörelsen på deras möten i deras hem också haft de boendes hemma hos mig.[00:17:45:00]

Christer Mattsson [00:17:45:02]
Och då lär man känna varandra och mycket i deras liv blir ju avvikande genom att dem att de blir socialt stigmatiserade i andra sammanhang och de knyts väldigt nära varandra men de är inga rymd ödlor. De har rutiner de har, de har en vardag i sitt engagemang också naturligtvis ofta en väldigt påfrestande vardag. Men om man vill förhindra radikalisering, om man vill främja avhopp så ska man nog inte fokusera på det avvikande utan förstå det rutinmässiga.[00:18:29:14]

Ylfva Wistrand [00:18:29:16]
Och också då förstå vad ett socialt stigma också bidrar till ett fortsatt agerande inom en extrem rörelse. Exempelvis. Man har kanske inte så många andra alternativ.[00:18:43:22]

Christer Mattsson [00:18:43:24]
Nej, en radikalisering process är ju definitionsmässigt att elda broarna i båda ändar. Du blir ditt eget stigma och du blir ett stigma för dem som är nära dig. Det är väldigt svårt och att vara förälder och vara partner till någon som är med i en extremistisk rörelse. Om du inte själv också är med i rörelsen. Absoluta lejonparten av dem som jag intervjuar beskriver både oönskade och smärtsamma situationer när dem väljer att bli öppna eller oönskat avslöjas som att vara en del av rörelsen.[00:19:26:05]

Christer Mattsson [00:19:26:07]
Hur vänner, familj, släkt, kollegor vänder dem ryggen. Och det går ju att förstå att människor vänder dem ryggen, men man får ha ett uns av fantasi och förstå. Även vi kan tycka att de får skylla sig själva hur mycket vi bara vill. Men att vara i den situationen där många människor som har betytt mycket för dig tidigare inte vill ha med dig att göra. Du blir väldigt ensam och den primära faktorn som förhindrar avhopp är att det finns ingen bro att gå på för det har brunnit i båda ändar.[00:20:12:17]

Ylfva Wistrand [00:20:12:18]
Precis. Och det säger ju någonting om att man behöver ha någonting att komma till, inte bara att lämna någonting utan att komma till någonting. Och då tänker jag att det ställer krav på oss i samhället att också medvetet orka och kunna vara inkluderande.[00:20:36:01]

Christer Mattsson [00:20:36:03]
Ja, och i många av de yrkena som jobbar med det här, inte minst socialarbetare och poliser och så. Där är vi professionellt utbildade för att förmå och vara sådana att vi kan vara inkluderande och mottagande. Det är ganska vanligt att familjemedlemmar kontaktar mig, föräldrar eller partners syskon ibland som är jätteoroliga över någon som har gått ner i det där kaninhålet och som frågar dem vad ska jag göra och mitt råd till dem, det är att stå kvar.[00:21:26:12]

Christer Mattsson [00:21:26:13]
Just nu hjälper det nog inte att debattera om jorden är platt eller rund, men stå kvar, orka stå kvar. I den stunden som tvivlet kommer i rörelsen så måste det finnas åtminstone en liten spång att gå tillbaka på. Och när man har varit ute på irrfärder så är det ju jobbigt att komma tillbaka och säga, jag har varit på en irrfärd.[00:22:00:04]

Christer Mattsson [00:22:00:06]
De som har hoppat av och av radikaliserats. När jag frågar dem om tiden i rörelsen så brukar de nästan alla benämna den tiden som mina bortkastade år och det är jobbigt för en människa att ha bortkastade år. Det är ingen slump att vi har religiösa berättelser om den förlorade sonen som kommer tillbaka och då slaktar man oxen. Inte för att för fördela,[00:22:33:21]

Christer Mattsson [00:22:33:24]
sonen som stannar kvar utan för att visa att den förlorade är välkommen.[00:22:40:21]

Ylfva Wistrand [00:22:40:23]
Ja, det säger ju någonting också om att alla människor har ett behov av att bli sedda och ibland så kanske det till och med är så att även om jag blir sedd på ett negativt sätt så är det bättre att bli sedd på något sätt än inte alls.[00:22:58:21]

Christer Mattsson [00:22:58:23]
Ja, åh jag tror inne i rörelsen så blir man nog inte sedd på ett negativt sätt. Asså det, det förekommer väldigt mycket stigmatisering och pennalism i rörelsen också när man börjar skrapa på på ytan. Men det finns verklig gemenskap.[00:23:18:16]

Ylfva Wistrand [00:23:18:18]
Ja. [00:23:20:19]

Christer Matsson [00:23:20.19]
Det finns ofta ett väldigt starkt vi i de här rörelserna. I ett samhälle som är så präglat av jag, så längtar ju många människor efter ett sammanhang där de är ett vi.[00:23:40:00]

Christer Mattsson [00:23:40:02]
Jag tycker inte det är konstigt att vi lever i en tid där människor söker sig dels till tro och till gemenskaper och en del av de här gemenskaperna som man söker sig till är naturligtvis inga bra gemenskaper, extremist miljöer, sekteristiska miljöer. Och om vi vill förhindra radikalisering så behöver vi också reflektera över vad är det de här miljöerna erbjuder som saknas i samhället.[00:24:13:23]

Ylfva Wistrand [00:24:14:01]
Som man inte får annars? Du pratar ju ibland om flytande modernitet och flytande rädsla och att det på grund av det kanske inte är så konstigt då att exempelvis högerextremism uppstår som en sorts trygghet.[00:24:34:24]

Christer Mattsson [00:24:35:01]
Ja, precis den tid vi lever i brukar vi inom sociologin och mängder med andra… discipliner kalla för det senmoderna samhället och en del av oss kalla sen moderniteten för flytande modernitet. Egentligen betyder det att vi lever i en period där moderniteten har tagit slut. Moderniteten är ju den perioden ifrån upplysningen och industrialiseringen fram tills nyligen.[00:25:02:23]

Christer Mattsson [00:25:03:00]
Den är en i slutet och vi har gått in i en ny era och vad den kommer heta, det får någon i framtiden komma fram till i väntan på det så, så kallas den ibland för sen modernitet eller flytande modernitet och jag tycker det är flytande.modernitet de är bättre för att det säger någonting om tillståndet i moderniteten som den är.[00:25:25:23]

Christer Mattsson [00:25:26:00]
Vi har rört oss ifrån ett samhälle med ganska fasta positioner, fasta positioner för individer men också för organisationer och strukturer. Och går vi tillbaka till 50-talet så skulle vi säga att det var betydligt vanligare att man följde sina föräldrars spår på 50-talet än det är idag. Idag följer man inte ens en gång sitt eget spår. Det man utbildar sig till, det kan man vara hyggligt säker på att det inte…där man kommer sluta sin karriär.[00:25:57:07]

Christer Mattsson [00:25:57:09]
Teknik omvandlingen gör att jag många gånger om kommer behöva omskola mig, ändra inriktning, flytta, gör någonting annat med livet så som livet i sig flyter, organisationerna flyter, de demokratiska institutionerna flyter, produktionskedjor är flyter och det här är någonting som å ena sidan kan vara väldigt behagligt. Det kan vara väldigt möjliggörande för många är människor. Man kan få upptäcka sidor av sig själv, bosätta sig i och pröva yrken.[00:26:29:19]

Ylfva Wistrand [00:26:29:19]
Utvecklas.[00:26:30:16]

Christer Mattsson [00:26:30:16]
Utvecklas, absolut och för andra är det naturligtvis någonting skrämmande, någonting hotfullt. Om man och om man vill ha någonting som är lite mer fast och stabilt och tydligt och framför allt förutsägbart.[00:26:43:02]

Ylfva Wistrand [00:26:43:06]
Och inget är sig likt.[00:26:44:13]

Christer Mattsson [00:26:44:13]
Och ingenting är sig likt…det här blir en, en tid av otrygghet. Så det är inte så konstigt att vi som en respons på den flytande moderniteten får en ny konservatism och som efterfråga vi:et i den flytande moderniteten så står ju jaget i centrum. Vad jag ska göra med min utbildning, vad jag ska göra med min karriär och hur långt jag kan ta mig, vad jag, jag jag kan göra.[00:27:14:21]

Christer Mattsson [00:27:14:23]
Det finns naturligtvis en längtan efter vi och frågan är var finns detta vi?[00:27:21:22]

Ylfva Wistrand [00:27:21:24]
Jag har också läst mig till att du i gymnasiet så gick du teknisk linje och hade tänkt dig en framtid som ingenjör och via Chalmers. Men någonting hände där som gjorde att du valde inriktningen att söka till lärarprogrammet och då var det inte bara morfar som inspirerade det.[00:27:45:06]

Christer Mattsson [00:27:45:08]
Nej, då var det inte alls morfar. Jag kommer från en ganska traditionell arbetarklassbakgrund. Ingen i släkten hade tagit studentexamen, än mindre läst på högskola eller universitet… Väldigt tidigt, så fick jag höra de att jag ska läsa, du har läshuvud, du ska läsa på Chalmers, å jag visste egentligen inte ens då jag läste teknisk linje då så visste jag…[00:28:16:11]

Christer Mattsson [00:28:16:11]
Jag visste var Chalmers låg. Man åker spårvagn förbi där och så, men för mig var det en byggnad som man gick in i ena änden och så när man kom ut ur den andra så var man viktig [skrattar].[00:28:28:06]

Ylfva Wistrand [00:28:28:12]
Ingenjörs fabriken. [00:28:29:16]

Christer Mattsson [00:28:32:23]
Ja, ingenjörs fabrik men då när jag hade läst ett tag på teknisk linje och mina klasskompisar började prata om vad de skulle göra efter gymnasiet och då förstod jag att jag behöver nog veta något mer än att det finns en byggnad [Ylfva skrattar].[00:28:48:15]

Christer Mattsson [00:28:48:17]
Och jag var väldigt blyg så jag visste inte riktigt. Jag tyckte det var lite skämmigt att gå till studie och yrkesvägledaren och så där… när man är blyg så vill man inte känna sig liten och så. Man känner sig redan liten. Men vi hade en fantastisk matematik och fysiklärare som heter Olga Stankiewicz och som hade ett sätt som jag kände mig trygg med henne och hon var doktor i kärnfysik så det var den högst utbildade människa jag hade träffat dittills.[00:29:25:00]

Christer Mattsson [00:29:25:02]
Så jag frågade henne och på ett väldigt empatiskt och inkännande sätt så förklarade hon hur man söker och vilka blanketter man fyller i och vilka möjligheter som finns och så där. Olga var en människa som betydde mycket för mig. Jag kände mig trygg med henne. Men det här var i slutet på 80-talet och vi hade begynnelsen utav skinnskalle vågen och en väldigt tydlig högerextrem mobilisering i Sverige.[00:29:55:16]

Christer Mattsson [00:29:55:18]
Och flera utav mina klasskompisar, de va naturligtvis inte skinnskallar, men de var ändå inspirerade av de här idéerna, några utav dem. Och på en lektion med vår teknologi lärare närvarande så fick de för sig att vi kan inte ha Olga som lärare längre, för vi har en klass med bara pojkar och hon klarar inte av att hålla ordning på pojkar som kvinna utan vi behöver en manlig matematik och fysiklärare och hon kommer från Polen så hon.[00:30:26:02]

Christer Mattsson [00:30:26:04]
Hon bryter och hon pratar perfekt svenska men med en brytning naturligtvis. Det funkar inte. Och så var hon judinna också, så det kom något antisemitiskt i detta. Så de har skrivit ihop ett brev som skulle skrivas under utav alla och så skulle vi skicka det till rektorn och begära att få lära byte. Och teknologi läraren ingrep inte och jag vet att de flesta som satt där höll inte med om det här, men är man några drivande killar så.[00:30:57:20]

Christer Mattsson [00:30:57:22]
Och så gick det här brevet runt i klassen och jag råkade sitta så till på den lektionen att jag fick brevet sist utav alla och då hade alla skrivit på att de inte ville ha Olga och då blev jag försatt i en situation som var maximalt obekväm för mig och det. Jag kunde ju verkligen inte skriva under någonting sånt om, om Olga.[00:31:21:19]

Christer Mattsson [00:31:21:21]
Men egentligen så vågade jag inte heller gå emot detta. Men så det fick lov att tippa över till vad, vad som var anständigt. Så jag skrev inte under. Det blev ett himla kacklande. Det varade säkert bara i 10 minuter, men för mig var det en evighet av, med jättehög puls och rädsla och rädsla för vad som skulle hända sedan och så.[00:31:48:06]

Christer Mattsson [00:31:48:08]
Och det… jag gjorde en handling. Det var en faithfull moment [skrattar].[00:31:54:07]

Ylfva Wistrand [00:31:54:11]
Verkligen. [00:31:56:02]

Christer Mattsson [00:31:56:04]
Och som fick enorm betydelse. Därefter kom jag att engagera mig i antirasistiska frågor. Hade det inte varit för just det ögonblicket så, så hade jag förmodligen trillat in på Chalmers och blivit civilingenjör. Men då kom jag att engagera mig i en antirasistisk förening. Var med och startade faktiskt ihop med Olga en antirasistisk förening på skolan och så tänkte jag. Då vågade jag tänka utanför boxen.[00:32:22:07]

Christer Mattsson [00:32:22:07]
Vad vill jag göra? Jag vill bli lärare.[00:32:25:15]

Ylfva Wistrand [00:32:25:17]
Och utifrån din roll som både pedagog och forskare, hur ser du på kommunernas förebyggande arbete mot radikalisering och extremism eller rasism? Vilka framgångsfaktorer ser du eller vilka förbättringsområden ser du?[00:32:41:21]

Christer Mattsson [00:32:41:23]
Vi hade en väldigt kaotisk period för låt säga sex, sju år sedan när de vältrade över ett statligt ansvar på kommunal verksamhet. Ifrån ingenstans så dök det upp krav att kommuner ska ha handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Å jag gjorde faktiskt ihop med en kollega en studie av de här planen och vilka som står i de kommunala handlingsplanerna. Å…till stor del så var det ju att man copy paste det där nationella handlingsplanen och det säger man övertog statliga logiker och ett statligt säkerhets ansvar på kommunal nivå, vilket i flera fall kom att stå i strid med grundlagen.[00:33:37:15]

Christer Mattsson [00:33:37:17]
En kommunal verksamhet är till en väldigt stor del en välfärdsverksamhet som är till för invånarnas väl och ve. Förebyggande arbete sätter alltid individens välgång i första rummet. Förebyggande arbete syftar naturligtvis att förhindra kriminalitet och extremism i samhället, men den kommunala logiken är att göra detta utifrån att den som tjänar mest på det är den som riskerar att bli kriminell eller, eller extremist.[00:34:14:12]

Christer Mattsson [00:34:14:14]
Och den logiken måste vi behålla inom socialt omsorgs givande och utbildningsmässigt utvecklande yrken. Individer som är i skolan eller socialtjänsten eller fritidsverksamheten måste veta att vi som arbetar där arbetar alltid för den enskildes bästa.[00:34:36:00]

Ylfva Wistrand [00:34:36:02]
Till sist Christer, då vill jag vara lite nyfiken och fråga om det är så att du kanske har någon ny bok på gång? faktiskt.[00:34:45:24]

Christer Mattsson [00:34:44:22]
Faktiskt… Vi har haft ett forskningsprojekt under tre år där vi studerat reproduktion av högerextremism och rasism på den svenska landsbygden. Vissa platser har ju haft en generations överlämning utav extremism och som jag nämnde tidigare. Thomas Johansson, Jesper Andreasson och jag kommer med en bok nu i februari som heter: En resa till hjärtlandet. Och som är en undersökning av de här platserna där denna reproduktion äger rum och framför allt med fokus på Vad är skolans roll på de här platserna?[00:35:24:03]

Christer Mattsson [00:35:24:03]
Hur försöker skolan motverka detta och ibland hur bidrar oavsiktligt skolan till reproduktionen.[00:35:33:19]

Ylfva Wistrand [00:35:33:21
Och då vet jag att det är i alla fall en bok som jag och vi här på Resurscentrum kommer att läsa. Christer, ett stort tack för att du ville gästa oss här i Resurscentrum Kunskaps podd! Tack! Och också ett varmt tack till dig som lyssnar. Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt STAD som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism CVE.[00:36:13:02]

Ylfva Wistrand [00:36:13:04]
Om du vill kontakta oss, skriv till rc@stromsund.se och märk mailet podden. Vår vinjett, den är producerad av Marcus Ernehed.[00:36:26:03]

Ylfva Wistrand [00:36:26:05]
Stort tack att du har lyssnat! [00:36:28:08]

Intervju med Elisabeth Lindholm, lokal samordnare mot VBE i Strömsunds kommun.

Ylfva Wistrand [00:00:00:00]
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projektet STAD strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism. Även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans, inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:01:02:03]

Ylfva Wistrand [00:01:02:05]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske. Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och är din guide och programledare. I det här avsnittet lägger vi fokus på lokalt samordnings arbete mot radikalisering och VBE. Vi hoppas att det här avsnittet ska ge dig en tydligare inblick i hur en lokal samordnarens uppdrag kan se ut och varför.[00:01:38:15]

Ylfva Wistrand [00:01:38:15]
Upprättade samverkans strukturer är avgörande för att arbetet det ska bli långsiktigt hållbart. I dag samtalar jag med Elisabeth Lindholm, kommunens lokala samordnare mot VBE. Elisabeth har en bakgrund bland annat som tolk och översättare och sedan början av 2020 är hon också chef för Resurscentrum i kommunen. 2016 rekommenderade Nationella samordnaren för demokrati mot VBE landets samtliga kommuner att utse en lokal samordnare mot våldsbejakande extremism.[00:02:16:24]

Ylfva Wistrand [00:02:17:00]
Senare samma år uppdrogs Elisabeth rollen i Strömsunds kommun. Hej Elisabeth! Varmt välkommen![00:02:25:22]

Elisabeth Lindholm [00:02:25:24]
Hej! Tack så mycket![00:02:27:11]

Ylfva Wistrand [00:02:27:13]
Hur är det med dig idag?[00:02:29:11]

Elisabeth Lindholm [00:02:29:13]
Jag är lite trött men annars så är det, lite kaffe ska nog råda bot på det här tror jag.[00:02:33:17]

Ylfva Wistrand [00:02:33:19]
Strålande! Du, jag vet ju att du ganska nyligen nådde en milstolpe av inte mindre än 25 år som anställd i kommunen.[00:02:42:23]

Elisabeth Lindholm [00:02:42:24]
Ja, visst är det galet.[00:02:44:01]

Ylfva Wistrand [00:02:44:04]
Helt sanslöst. Trodde du att det skulle bli så när du började för 25 år sedan?[00:02:48:24]

Elisabeth Lindholm [00:02:49:05]
Absolut inte. Jag började jobba som högstadielärare då på Vattudals skolan här i Strömsund där jag var i några år. Nej inte en tanke att det skulle bli så här länge, men med kraft och spänst i kommunens tjänst brukar jag säga.[00:03:06:14]

Ylfva Wistrand [00:03:06:16]
Ja och det har ju färgat av sig på samtliga på Resurscentrum tror jag. Men när du börjar din anställning i kommunen, då var du initialt högstadielärare och sen fortsatte du som vadå? [00:03:20:07]

Elisabeth Lindholm [00:03:20:09]
Jag började jobba som EU samordnare och det gjorde jag i några år. Och sen så fortsatte jag med det parallellt som jag också blev projektledare. [00:03:35:15]

Ylfva Wistrand [00:03:35:17]
Och det jobbade du med ganska länge och då blir min direkta fråga. När började arbetet med att starta upp Resurscentrum? För där var ju du en viktig del.[00:03:48:20]

Elisabeth Lindholm [00:03:48:22]
2012 skulle jag vilja säga. Så inleddes det. Vi började med ett resurs ett resursteam helt enkelt ett tvärprofessionellt team av socionomer, pedagog med flera så att vi hade team som jobbade ungefär det sätt som vi i Resurscentrum gör i dag. Vi har ju team i dag också som… fortsätter att jobba i ungefär samma anda och på samma vis med samma arbetssätt ungefär.[00:04:19:07]

Elisabeth Lindholm [00:04:19:12]
Finnas som ett stöd för andra verksamheter och då fokus integrationsfrågor.[00:04:24:10]

Ylfva Wistrand [00:04:24:12]
Så Resurscentrum fungerade i stort likadant då som nu och skillnaden är kanske främst att vi i dag har flera arbetsområden än vad ni startade upp med.[00:04:39:12]

Elisabeth Lindholm [00:04:39:14]
Initialt så var det frågan om integrationsfrågor, alltså integration… migration, återvändande och olika aspekter av det. Och vi hade också ett väldigt starkt barn fokus.[00:04:57:04]

Elisabeth Lindholm [00:04:57:06]
Men men, vi drev också vi drev också utvecklingsprojekt med främst fokus på integration, migration, återvändande. Sen har det i dag då utvecklats till att vara en resurs inom flera områden där vi naturligtvis så i botten, så har vi ju då frågor kring återigen integration, migration och återvändande. Men vi jobbar också med olika typer av arbetsmarknadsfrågor och det är då stöd till ungdomar.[00:05:26:16]

Elisabeth Lindholm [00:05:26:22]
Främst eftersom att det kommunala aktivitets ansvaret ligger, för ungdomar ligger under Resurscentrum och det gör även unga som varken arbetar eller studerar UVAS. Så att vi driver också utvecklingsprojekt då med fokus på ungdomar och arbetsmarknad. Det tredje benet som vi arbetar med det handlar ju om preventionsarbete, alltså förebyggande arbete och då exempelvis så handlar det om att utbilda och informera men också rent praktiskt konkret stötta individer när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck.[00:06:05:11]

Ylfva Wistrand [00:06:05:13]
Det tycker jag är finemangs med Resurscentrum att vi kan arbeta både på strategisk såväl som operativ nivå.[00:06:13:23]

Elisabeth Lindholm [00:06:14:00]
Det är väldigt, det är ju väldigt högt och lågt. Det är helt fantastiskt. Vi har möten på regeringskansliet samma vecka som vi, vi möter barn och ungdomar i enskilda samtal. Alltså vi har en fantastisk möjlighet att kunna kombinera teori och praktik och forskning och praktiskt arbete och det tycker jag är en, fantastisk möjlighet att få jobba på Resurscentrum. [00:06:52:06]

Ylfva Wistrand [00:06:52:08]
Nu har vi pratat mycket om vår egen verksamhet, Resurscentrum och så, och det för oss väldigt naturligt till frågan om uppdraget som lokal samordnare. Det lades ju på dig. Hur gick den diskussion Men hur kom det sig?[00:07:11:17]

Elisabeth Lindholm [00:07:11:19]
Jag deltog inte i någon föregående diskussion kring det utan frågan kom från dåvarande kommunchef om jag kunde tänka mig att ta mig an det uppdraget helt enkelt. Och jag hade ju då jobbat och varit ansvarig för integrationsfrågor som rörde barn och ungdomar. Det var ju var jag vad mitt fokus hade varit under under ganska många år då och vi, jag hade ju jobbat också i flykting mottagningen för det ingick liksom i våra enheten. [00:07:41:13]

Elisabeth Lindholm [00:07:41:13]
Där vi jobbade då utvecklingsavdelningen.[00:07:43:21]

Ylfva Wistrand [00:07:43:23]
Jag blir väldigt nyfiken. Vad var det som gjorde att du tackade ja för arbete med integration och migration leder ju inte direkt till området radikalisering och våldsbejakande extremism?[00:07:56:06]

Elisabeth Lindholm [00:07:56:07]
Absolut inte. Det gör det inte. Men då är det ju så här då. Jag har ju precis innan sagt här med kraft och spänst i kommunens tjänst så får man en fråga från kommunchefen så säger man ju inte. Nej, det tänker jag inte göra utan det handlar ju om okej, det här, det här är intressant utan istället så börjar jag tänka på hur ska det här utformas, vad innebär det här?[00:08:20:07]

Elisabeth Lindholm [00:08:20:07]
Och så vidare. Men jag tvekade ju inte att säga ja.[00:08:23:00]

Ylfva Wistrand [00:08:23:02]
Behöver vi en lokal samordnare i vår kommun?[00:08:25:24]

Elisabeth Lindholm [00:08:26:01]
Det behöver vi absolut ha, det behöver ju inte… vara jag per se, utan det handlar ju om att vi vi behöver en samordning. Det finns ett stort behov av det för att vi ska kunna ha en styrfart och för att det ska finnas liksom struktur för arbetet och att att samverkan i de här frågorna ligger ska ligga högt på agendan.[00:08:51:01]

Ylfva Wistrand [00:08:51:03]
Och vad är i huvudsak du ska samordna? Vi pratar ju väldigt mycket om samordning och så, men för en oinsatt då hur skulle du beskriva vad samordning arbetet går ut på?[00:09:02:09]

Elisabeth Lindholm [00:09:02:11]
Det går ut på att vara spindeln i nätet, att vara den som man kan kontakta när det gäller frågor som rör radikalisering och våldsbejakande extremism. Men det handlar också om att samordna de olika verksamheter och myndigheter som faktiskt berörs av frågor som rör radikalisering, våldsbejakande extremism helt enkelt. Och det förebyggande arbetet som vi alla behöver göra dra vårt strå till stacken.[00:09:39:11]

Ylfva Wistrand [00:09:39:13]
När vi nu pratar om samverkan så tycker jag att det underförstått handlar om något slags samsyn och samförstånd i vad som ska göras, vad som behöver göras. Och då har ju du varit med och startat den lokala samverkansgruppen mot våldsbejakande extremism.[00:09:58:03]

Elisabeth Lindholm [00:09:58:03]
Sedan 2017 så har samverkansgruppen haft ungefär samma struktur som den har i dag. Det var då som jag och kommunpolis Johnny Johnson pratade ihop oss för att se på vilket sätt vi, vi trodde att vi lokalt skulle kunna hitta. Liksom de bästa samverkans möjligheterna helt enkelt för de här frågorna.[00:10:23:08]

Ylfva Wistrand [00:10:23:13]
Ja, och då undrar jag genast vilka funktioner ingår i den lokala samverkansgruppen där?[00:10:30:03]

Elisabeth Lindholm [00:10:30:08]
Det har varierat lite över tid, men vi har representanter från polis, från bostadsbolaget, vi har från socialtjänsten, från de olika skolorna i kommunen och vi har också säkerhet samordnade mera. Och sen då så finns ju jag där då från från Resurscentrum.[00:10:49:18]

Ylfva Wistrand [00:10:49:20]
I samverkansgruppen så har ni också som uppdrag att jobba med vår lokala lägesbild och hålla den uppdaterad. Vad innebär det i arbetet?[00:11:01:18]

Elisabeth Lindholm [00:11:01:20]
Det innebär att vi vid varje träff vi har. Vi träffas regelbundet så jobbar vi med lägesbilden. Vi ser över hur det ser ut inom olika områden, inom olika frågor och sedan så försöker vi helt enkelt att ha koll på läget. Det här sammanställs också i en en årlig lägesbild som vi sedan presenterar i början av varje år.[00:11:23:17]

Ylfva Wistrand [00:11:23:19]
Vem presenteras den för?[00:11:25:20]

Elisabeth Lindholm [00:11:25:22]
Den presenteras för kommunfullmäktige, kommunstyrelse och sedan så tar ju naturligtvis och tar ju bland annat media och lyfter den då och ställer ytterligare frågor till oss och så här. Men jag tänker att den här lokala lägesbilden, den är ju otroligt viktig för att vi ska kunna veta vad vi ska fokusera på. Det handlar också om att öka medvetenheten kring de här frågorna.[00:11:53:03]

Elisabeth Lindholm [00:11:53:05]
För det är ju faktiskt så att det här de här frågorna om vi pratar radikalisering, HVB och förebyggande arbete. Det är ju egentligen någonting som finns i som det finns behov av precis överallt. Det övertygad om.[00:12:09:11]

Ylfva Wistrand [00:12:09:13]
Så man kan säga att både du och samverkansgruppen mot våldsbejakande extremism jobbar utifrån ett trygghetsskapande perspektiv, ett förebyggande perspektiv. Och på något sätt så upplever jag det du säger att det också är någonting som ingår i allt förebyggande arbete, allt brottsförebyggande arbete också.[00:12:32:08]

Elisabeth Lindholm [00:12:32:10]
Ja, men det gör det ju, för det här är ju om vi, om vi nu ska liksom fokusera på just våldsbejakande extremism eller radikalisering. Det är ju bara en grej som man kan hamna i, eller hur? Men om du har en massa massa riskfaktorer runtomkring.[00:12:48:13]

Ylfva Wistrand [00:12:48:15]
Andra typer av kriminalitet.[00:12:50:05]

Elisabeth Lindholm [00:12:50:10]
Absolut kriminalitet, socioekonomiska och de alla de olika socioekonomiska faktorerna. [00:12:56:11]

Ylfva Wistrand [00:12:56:21]
Missbruk. [00:12:57:15]
Elisabeth Lindholm [00:12:57:17]
missbruk det kan utsatthet.[00:12:59:09]

Ylfva Wistrand [00:12:59:10]
Ja, utsatthet generellt.[00:13:00:22]

Elisabeth Lindholm [00:13:01:00]
Generellt. Men det finns ju tyvärr otroligt, otroligt många farliga vägar som du kan ta, inte minst som ungdom. Och ibland så tror jag ju att det är slumpen som avgör vilken väg du tar. Det här är också en del av vad du kan hamna i och det behöver vi liksom. De glasögonen måste man också ha på sig när man jobbar förebyggande, när man möter människor i sin vardag.[00:13:32:09]

Elisabeth Lindholm [00:13:32:11]
Ja, du kanske blir liksom kriminell eller säljer droger. Eller det kan vara psykisk ohälsa eller i kombination med psykisk ohälsa med en massa andra grejer. Men det kan också bli att du som kanske redan är utsatt har en massa risker runt omkring dig. Du kanske blir uppfångade av någon som faktiskt är expert på att just kunna sätta ögonen och se dem utsatta personerna.[00:14:02:24]

Ylfva Wistrand [00:14:02:24]
Ge en kontext.[00:14:04:01]

Elisabeth Lindholm [00:14:04:01]
Ge en kontext, en tillhörighet, en trygghet. Du får vara med i gänget, du ger svar på svåra frågor liksom.[00:14:14:14]

Ylfva Wistrand [00:14:14:16]
Enkla svar.[00:14:15:23]

Elisabeth Lindholm [00:14:15:23]
Enkla svar på svåra frågor så att du kanske liksom känner att du hittar en struktur i din vardag eller du får vara med i gänget. Eller eller du kanske får en tillhörighet som du inte har känt förut.[00:14:27:10]

Ylfva Wistrand [00:14:27:12]
Och det är precis samma sak som i vilken kriminell situation eller vilken riskfylld situation som helst, tänker jag.[00:14:38:09]

Elisabeth Lindholm [00:14:36:08]
Absolut.[00:14:38:09]

Elisabeth Lindholm [00:14:38:10]
Och det är ju det jag säger, att det är det vi försöker medvetandegöra och sprida information om är att det här, det här området radikalisering, våldsbejakande extremism, det är någonting man också kan hamna i. Och att man måste också lära sig kanske att tyda signalerna för det. Inte blunda för det, utan lära sig kanske tyda signaler, prata med varandra, samverka, uppmärksamma.[00:15:09:13]

Elisabeth Lindholm [00:15:09:15]
Och det är super superviktigt att vi inte glömmer bort det här området också.[00:15:17:21]

Ylfva Wistrand [00:15:17:23]
Men om du skulle få tänka fritt, vad ser du att den största farozonen för radikalisering ligger exempelvis för unga? Är det nätet som är grejen.[00:15:37:01]

Elisabeth Lindholm [00:15:37:03]
Nej den del av det, det kan va. Det är så otroligt individuellt, tror jag naturligtvis så har vi titta på om det är nätet. Visst, det är… det är ju olika typer av processer tänker jag. Hur du hittar en tillhörighet, hur du liksom hittar ett forum, någon som lyssnar på dig eller någon som delar eventuellt dina åsikter.[00:16:05:01]

Elisabeth Lindholm [00:16:05:01]
Men man snäppar upp det och skruvar till det så det liksom blir extremt. Men men, jag tror att det också, det är så många olika sätt som man kan radikaliseras på. Du kan göra det i din familj, det kan vara kompisar, det kan vara de som groomar dig och plockar upp dig på olika sätt och nätet är. Det är ju en grej för att i dag så är det ju så att du kan ha dina närmaste polare.[00:16:33:09]

Elisabeth Lindholm [00:16:33:09]
Tror du, tycker du i en helt annan del av världen som som hjälper till liksom och styr dina tankar och idéer och får med dig liksom in på ett spår eller en bana som du kanske inte skulle hamnat på. Men, jag tror att det kan se väldigt olika ut. Men det är klart att nätet är en viktig del och det är också det absolut svåraste för oss att uppmärksamma och se i förtid.[00:17:03:13]

Elisabeth Lindholm [00:17:03:15]
Hur kan vi gå in och och liksom granska säkrar upp det för våra barn och ungdomar och vuxna för den delen också. Vad man sitter och gör på kammarn eller i sitt rum, på nätet eller i sin mobiltelefon, liksom här handlar det om Här kan vi snacka förebyggande arbete.[00:17:28:06]

Ylfva Wistrand [00:17:28:07]
Ja, verkligen.[00:17:29:13]

Elisabeth Lindholm [00:17:29:13]
För att vi måste liksom prata. Verkligen. Inte minst med barn och ungdomar, om de här frågorna och se till att de inte har alla de här riskfaktorerna bakom sig. De hittar en trygghet och en tillhörighet någon annanstans än att man behöver dra sig till det extrema. Vi pratar i samverkansgruppen en hel del om om social oro, till exempel.[00:17:55:17]

Ylfva Wistrand [00:17:55:19]
Vad är social oro?[00:17:57:02]

Elisabeth Lindholm [00:17:57:04]
Jag tänker att man i samhället känner en oro, en otrygghet och den behöver inte vara faktisk. Den kan vara upplevd.[00:18:07:16]

Ylfva Wistrand [00:18:07:19]
Alltså mer en känsla av otrygghet.[00:18:09:22]

Elisabeth Lindholm [00:18:09:24]
En känsla av otrygghet, fastän det kanske faktiskt sett inte är otryggt. Men i media skrivs det man ser på nyheterna, man påverkas ju otroligt mycket av det som händer ute i världen och inte minst ute i landet på andra ställen, även om det är liksom inte upp… Oron kan vara upplevd, men den inte faktiskt. Det händer inte här och nu.[00:18:38:10]

Elisabeth Lindholm [00:18:38:12]
Det kanske egentligen inte påverkar oss rent konkret, men i samhället upplever man en oro för det här som eventuellt skulle kunna hända, men som inte gör det [00:18:50:21]
Ylfva Wistrand [00:18:51:00]
Nej.[00:18:51:14]

Elisabeth Lindholm [00:18:51:16]
Inte har gjort det. Det har hänt någon annanstans. [00:18:54:09]

Ylfva Wistrand [00:18:54:09]
Precis.[00:18:55:14]

Elisabeth Lindholm [00:18:55:16]
Och det här är något vi pratar supermycket om i samverkansgruppen och har gjort det under åren och det är också något som vi behöver jobba med. Vi behöver förebygga social oro genom att vara transparanta och öppna och berätta vad som händer eller hur det eventuellt påverkar, vilka insatser har vi redan. Vad gör vi för att motverka. Hur ser läget ut i vår kommun. [00:19:21:03]

Elisabeth Lindholm [00:19:21:05]
Och försöka verkligen visa på vad man gör och vad man ska göra, vad man planerar eller eller så. [00:19:30:11]


Ylfva Wistrand [00:19:31:16]
Generellt så upplever i alla fall jag, när vi pratar om eller när vi hör om radikaliserade personer så tycker jag det verka som att det är främst pojkar och män som radikaliseras. Jag tänker på Anders Breivik. Jag tänker på Rakhmat Akilov. Jag tänker på Anton Lundin Pettersson som utförde skolattacken i Trollhättan 2015. Är det så att det är främst pojkar och män som radikaliseras?[00:20:07:17]

Elisabeth Lindholm [00:20:07:19]
Det vet inte jag. Jag kan inte säga att jag vet det. Jag har en egen tanke kring det här.[00:20:13:16]

Ylfva Wistrand [00:20:13:20]
Den vill jag höra så klart.[00:20:15:03]


Elisabeth Lindholm [00:20:15:08]
Jag tror ju att flickor och kvinnor, de har en roll i det här. De finns med och de kan också bli radikaliserade och extrema. Men de tar sig kanske ett annat uttryck.[00:20:28:17]

Ylfva Wistrand [00:20:28:19]
Hur menar du? [00:20:29:12]

Elisabeth Lindholm [00:20:29:17] Nej, men jag tänker att man kan vara pådrivande. Man kan finnas med, vara en hangaround eller man… man har tankarna och idéerna. Men som sagt, det tar sig andra uttryck. Man kanske inte den som lyfter pistolen.[00:20:43:21]

Ylfva Wistrand [00:20:44:01]
Man har andra uppgifter.[00:20:45:01]

Elisabeth Lindholm [00:20:45:02]
Man har andra uppgifter. Liksom i den här kontexten. Och jag tror också att det är viktigt att inte bara se kvinnor som offer i de här miljöerna. Naturligtvis finns det offer bland kvinnor, men det finns också män och pojkar som är offer i de här miljöerna. Egentligen kan vi väl säga att alla är offer på något sätt, men…[00:21:14:04]

Elisabeth Lindholm [00:21:14:06]
Det finns även kvinnor som gör aktiva val i det här. Men de kanske inte syns uppmärksammas.[00:21:21:06]

Ylfva Wistrand [00:21:21:08]
Man kan fylla olika funktioner i en extrem kontext, oaktat om du är man eller kvinna. Och det tänker jag de bör ju vara giltigt för samtliga extrema miljöer.[00:21:33:02]

Elisabeth Lindholm [00:21:33:03]
Ja, men naturligtvis så är det ju. Det tar sig olika uttryck, bara.[00:21:37:10]

Ylfva Wistrand [00:21:37:16]
De tre olika kontexten eller miljöerna som vi pratar om. Det är ju den vänsterextrema, den högerextrema och den islamistiska kontexten eller miljön. De ligger väldigt långt ifrån varandra, men de förenas också i ett område. [00:21:53:18]

Elisabeth Lindholm [00:21:53:20]
Ja, det ser vi väldigt tydligt idag att att inte minst särskilt skulle jag vilja säga den högerextrema miljön och den islamistiska miljön. De enas ju genom antisemitism. Det ser vi oerhört tydligt idag. [00:22:17:07]

Ylfva Wistrand [00:22:17:09]
Men Elisabeth, om vi går tillbaka till hur då det var när du tackade ja till uppdraget som lokal samordnare mot VBE 2006. Har du någon gång ångrat ditt beslut?[00:22:30:21]

Elisabeth Lindholm [00:22:30:23]
Man ska aldrig ångra något man har gjort. Man kan bara ångra saker man inte gjort. Så tänker jag. Men spontant så tänker jag också att jag önskar att frågan hade kommit mycket, mycket tidigare.[00:22:45:21]

Ylfva Wistrand [00:22:45:23]
Vad är det som gör att du tänker så? [00:22:48:19]

Elisabeth Lindholm [00:22:48:21]
Därför att här i kommunen så upplevde vi saker, såg saker, hörde saker utan att veta vad det var. Vi hade inte ord på det.[00:23:01:16]

Ylfva Wistrand [00:23:01:20]
Före 2016?[00:23:03:04]

Elisabeth Lindholm [00:23:03:04]
Före 2016. Och det vi såg, hörde och upplevde var ju uttryck för såväl högerextrem miljö som en en religiöst motiverad extremistisk miljö. Så av den anledningen så tänkte jag… jag skulle hemskt gärna vilja backa bandet någonstans och ha den kunskap som jag har idag och fått haft ändå liksom och kunna kunna hantera olika saker på ett bättre sätt och också stöttat upp både kollegor, olika verksamheter i kommunen med den kunskapen.[00:23:43:00]

Elisabeth Lindholm [00:23:43:00]
För den hade vi verkligen behövt. Men vi fann den ingenstans. Det fanns liksom inte på agendan att man i Norrlands inland skulle ha en problematik som vi hade.[00:23:54:04]

Ylfva Wistrand [00:23:54:06]
Och det kanske var egentligen en ganska ny formulerad fråga över landet alltså nationellt.[00:23:59:19]

Elisabeth Lindholm [00:23:59:22]
Ja, och sen så blev det ju det klart att vi har ju också just ordet våldsbejakande extremism, men det blev väl liksom formulerat på nåt vis under senare år. Och det är ju också ett uttryck som är väldigt specifikt svenskt, som har en speciell innebörd att det räcker. Det behöver inte liksom utföra våldet själv. Det räcker att du bejakar våldet i Sverige medans på engelska så heter liksom violent extremism och det kanske är så att vi skulle ha kanske behövt formulera det ändå.[00:24:36:23]

Elisabeth Lindholm [00:24:36:23]
Även om det inte fanns våldsbejakande extremism så kunde man ju ändå ha formulerat eller. På något annat sätt då, vad vi såg och hörde och upplevde.[00:24:49:21]

Ylfva Wistrand [00:24:49:23]
Stort tack till dig Elisabeth för att du ville gästa vår podd här på Resurscentrum.[00:24:55:22]

Elisabeth Lindholm [00:24:55:24]
Tack själv![00:24:57:00]

Ylfva Wistrand [00:24:57:02]
Vi ska också rikta ett stort tack till dig som lyssnar. Vi hörs nästa gång! Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt STAD som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism CVE. Om du vill kontakta oss skriv till rc@strömsund.se och märk mailet podden. Vår vinjett.[00:25:29:05]

Ylfva Wistrand [00:25:29:07]
Den är producerad av Markus Ernehed.[00:25:32:21]

Ylfva Wistrand [00:25:32:23]
Stort tack att du har lyssnat![00:26:05:03]

 

Intervju med Mariana Handler, kommunpolis för Krokom, Åre och Strömsund.

Ylfva Wistrand [00:00:00:00]
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projekt STAD strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism. Även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans, inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:01:02:03]

Ylfva Wistrand[00:01:02:05]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske. Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och är din guide och programledare. I det här avsnittet ska vi fokusera på polisens sätt att arbeta strategiskt förebyggande mot radikalisering och VBE. Vi hoppas att det här avsnittet ska ge dig en bättre inblick i vad det innebär och hur omvärlds händelser påverkar myndigheten.[00:01:36:22]

Ylfva Wistrand [00:01:36:24]
Och lite mer om hur en kommunpolis funktion och arbetsvardag kan te sig. Idag har jag och Mariana Handler, kommunpolis för Krokom, Åre och Strömsund, med i studion. Mariana gjorde sin utbildningstid vid Polishögskolan i Umeå, men jag vet att hon lika gärna kunnat satsa fullt ut på längdskidåkning. Hej Mariana, Varmt välkommen![00:01:59:19]

Mariana Handler [00:02:00:00]
Tack så mycket![00:02:00:19]

Ylfva Wistrand [00:02:00:21]
Hur ser det ut med längdskidåkningen i dag? Är det någonting som du fortfarande brinner för?[00:02:05:23]

Mariana Handler [00:02:06:00]
Absolut. Jag älskar att åka skidor. Det är den bästa träningsformen enligt mig.[00:02:11:01]

Ylfva Wistrand [00:02:11:03]
Hur kom det sig att du börja med det?[00:02:12:18]

Mariana Handler [00:02:12:20]
Jag föddes nog in i det. Skulle jag nog säga. Jag har fem år äldre syskon som åkte skidor tidigt så då hängde jag bara på. Särskilt som det var inget val utan det blev bara per automatik helt enkelt.[00:02:23:10]

Ylfva Wistrand [00:02:23:12]
Men du var på elitnivå med din skidåkning?[00:02:27:13]

Mariana Handler [00:02:27:15]
Ja, jag tillhörde A-laget i några år.[00:02:31:10]

Ylfva Wistrand [00:02:31:12]
Det är ju fantastiskt men jag blir hemskt nyfiken så klart. Hur kommer det sig då att du gick från längdskidåkning till polisyrket?[00:02:39:07]

Mariana Handler [00:02:39:09]
Men polisyrket fick jag väl upp tanken på när jag var aktiv skidåkare.[00:02:45:10]

Ylfva Wistrand [00:02:45:12]
Va! Hur gick det till?[00:02:46:13]

Mariana Handler [00:02:46:15]
Det var en vän som sökte polisutbildningen och började prata om polisyrket och liknande. Då var det där tanken väcktes, tror jag. Men då hörde jag fortfarande på och åkte skidor på elitnivå och när jag börja fundera på vad jag skulle bli i stället för bli bäst i världen för det lyckades jag inte med, så ville jag ha ett jobb som innebar att jag inte visste exakt vad jag ska göra.[00:03:04:24]

Mariana Handler [00:03:06:09]
När jag gick på, gick upp på morgon, gick till arbetsplatsen och då var ju polis ett sådant yrke som lät lockande.[00:03:12:11]

Ylfva Wistrand [00:03:12:13]
Men hur kommer det sig att du började fundera på polisyrket och intresserar dig för det. Var det på grund av andra? vänner eller?[00:03:21:20]

Mariana Handler [00:03:21:22]
Ja, det var faktiskt en vän som sökte polisutbildningen den tiden. Jag var fortfarande aktiv inom skidåkningen då och hon sökte och pratade om polisyrket och där tror jag att det liksom såddes ett frö. Men det blev inte aktuellt förens jag la skidorna på hyllan och börja fundera på vad jag skulle ha för yrke.[00:03:38:00]

Ylfva Wistrand [00:03:38:02]
Hur lång tid tog det för dig från att tanken kom till dess att du faktiskt tog tag i det?[00:03:44:10]

Mariana Handler [00:03:44:12]
Nej, men när jag kände att jag var färdig med skidåkningen så tänkte man ju direkt på framtiden och då var polisyrket ett alternativ och det kändes rätt på en gång, skulle jag säga.[00:03:55:17]

Ylfva Wistrand [00:03:55:19]
Och nu. Hur länge har du jobbat som polis?[00:03:59:11]

Mariana Handler [00:03:59:13]
Jag blev klar 2009.[00:04:01:09]

Ylfva Wistrand [00:04:01:11]
Och nu är du kommunpolis och har varit sedan en tid tillbaka. Vad gör en sådan?[00:04:07:19]

Mariana Handler [00:04:07:21]
En kommunpolis är strategiskt ansvarig för det brottsförebyggande arbetet internt tillsammans med andra kollegor så klart, men framför allt externt tillsammans med till exempel kommuner, föreningsliv, näringsliv. Vi är många som kan förebygga.[00:04:24:24]

Ylfva Wistrand [00:04:24:24]
Strategiskt förebyggande det är väldigt populärt som man kan höra i media lite då och då. Men vad innebär det här strategiskt förebyggande?[00:04:32:23]

Mariana Handler [00:04:33:00]
Ja, men det handlar mycket om att träffa politiker och tjänstemän inom kommunen tillsammans med kommunen, skapa lägesbilder och skapa förutsättningar för de operativa att jobba brottsförebyggande.[00:04:49:02]

Ylfva Wistrand [00:04:49:02]
Vad skulle du säga? Den största skillnaden är mellan att vara kommunpolis och den funktion du hade tidigare inom polisen.[00:04:55:23]

Mariana Handler [00:04:55:24]
Skillnaden mellan kommunpolis och områdespoliser som jag antar att du tänker på. Områdes poliserna är ju de som kanske gör det vi planerar i det brottsförebyggande. De är ju de som våra medmänniskor ofta träffar på, på skolor eller i butiker eller liknande. Dem verkställer våra tankar och idéer helt enkelt.[00:05:22:06]

Ylfva Wistrand [00:05:22:08]
I den här poddserien så diskuterar vi radikalisering och VBE. Hur går diskussionerna inom Polismyndigheten? Vad gäller ert strategiska och förebyggande arbetet just mot de.[00:05:34:05]

Mariana Handler [00:05:34:05]
Men nationellt finns det metoder och riktlinjer för hur vi ska jobba förebyggande. Men jag som då är på polisområde nivå, där är det lite varierande hur vi pratar om det brottsförebyggande. Just den här problematiken finns inte eller syns inte eller man vet inte om den i alla kommuner så det är lite liksom varierande, hur mycket man pratar om det faktiskt.[00:05:57:22]

Ylfva Wistrand [00:05:57:24]
Det skiljer sig mellan de olika kommunerna då eller?[00:06:02:13]

Mariana Handler [00:06:02:15]
Absolut, Strömsunds kommun har ju valt och har de här glasögonen på sig och ser riskfaktorer kopplat till VBE. Alla gör inte det så det blir liksom beroende på vad man ser så agerar man. Jo, men jag tror att den här problematiken finns mer eller mindre på de flesta ställen, men det är ganska svårt att se. Man kanske måste ha visst synsätt och vara uppmärksam på vissa tecken och det är den förmågan har inte alla tror jag.[00:06:35:19]

Mariana Handler [00:06:35:21]
Men i Strömsund har de det och vi jobbar aktivt och det är jag glad för.[00:06:40:06]

Ylfva Wistrand [00:06:40:06]
Du sa att alla kommuner vet inte om att problematiken finns eller att den inte syns. Hur menar du då?[00:06:49:24]

Mariana Handler [00:06:50:01]
Ja, men det indikationer, riskfaktorer, hur folk beter sig, vad de säger och liknande. Det är ganska svårt skulle jag säga det är som att lägga pussel.[00:07:02:12]

Ylfva Wistrand [00:07:02:14]
Vad är det man behöver uppmärksam på?[00:07:04:02]

Mariana Handler [00:07:04:08]
Utanförskap är ju en riskfaktor skulle jag säga. Att man inte är inkluderas i samhället. Att man inte får ta del av samhället ser jag som oroväckande. Folk som kanske hindras från att göra saker som de kanske vill. Det är oroväckande tycker jag.[00:07:22:19]

Ylfva Wistrand [00:07:22:21]
Vi pratar ju mycket om att man ska arbeta strategiskt förebygga mot en mängd olika problemområden. Men vad kan det då innebära rent generellt att jobba strategiskt förebyggande mot radikalisering och VBE?[00:07:39:10]

Mariana Handler [00:07:39:12]
För det första så måste man ju kartlägga och se problematiken och våga prata om problematiken, kanske göra orsak analyser för identifiera eventuella målgrupper som man måste stötta och förebygga. Det är väl första steget att få de styrande och ledande att prioritera sådana förebyggande insatser som det handlar om.[00:08:02:15]

Ylfva Wistrand [00:08:02:17]
Är det den största utmaningen?[00:08:04:09]

Mariana Handler [00:08:04:11]
Att våga prata om problematiken utan att peka ut målgrupper och sånt, det tycker jag är en utmaning. Folk förstår att man inte vill hänga ut folk på något sätt utan att prata om människor som riskgrupper, så det handlar mer om att man vill fånga upp dem och hjälpa dem. Så det är en utmaning. Och sedan förebyggande arbete generellt är ju svårt och få styrning och ledning och lägga pengar på.[00:08:33:24]

Ylfva Wistrand [00:08:34:01]
Vad beror det på? Handlar om det där att det är svårt på något sätt att mäta en vinst av någonting som man inte vill ska ske?[00:08:43:00]

Mariana Handler [00:08:43:02]
Ja, det om man lyckas med det förebyggande då blir det förhoppningsvis inget problem. Men då tar man inte för givet att det är normalt. Men om man inte hade gjort de insatserna kanske man hade haft större problematik. Det är lättare att lägga pengar på något synbart, som en ny förskola eller liknande. Titta, det här har vi gjort det här har hänt under våran ledning och det medborgarna ser om vi lägger pengar, flera miljoner på något förebyggande.[00:09:11:00]

Mariana Handler [00:09:11:01]
Det syns inte, men det gynnar medborgarna.[00:09:14:07]

Ylfva Wistrand [00:09:14:09]
Så det handlar egentligen om att rättfärdiga kostnader för någonting som man egentligen inte ser eftersom man då förhoppningsvis har förebyggt att det sker.[00:09:25:09]

Mariana Handler [00:09:25:11]
Ja, och det är det du liksom satsar i dag kanske liksom har effekt om tio år. Då sitter du kanske inte ledande position utan då är det de som styr och leder som får en bra förutsättning. Men oavsett kan jag tycka att det viktiga är väl att det blir bra. Sen vem som styr under den tiden är väl relevant anser jag.[00:09:42:23]

Ylfva Wistrand [00:09:43:17]
Alltså är det långsiktiga perspektivet de glasögonen man behöver ha när man pratar om förebyggande arbete?[00:09:50:10]

Mariana Handler [00:09:50:12]
Ja, absolut. Tålamod.[00:09:56:17]

Ylfva Wistrand [00:09:56:19]
Men Mariana, du samverkar ju mycket aktivt med de kommunerna som du är knuten till. Det är både oss då här i Strömsund och Åre och Krokom. Vad är din roll när det gäller radikalisering och VBE och förebyggande arbete där? Varför ska vi samverka egentligen mellan myndigheter eller mellan myndigheter kommun?[00:10:19:06]

Mariana Handler [00:10:19:08]
Men min roll handlar mycket om att skapa lägesbilder. Vad har vi för problematik i kommunerna? Om vi identifierar då problematik kring det här så kommer inte polisen kunna förebygga själva. Därför är det jätteviktigt för mig att samverka med kommuner till exempel, och dela lägesbild. Få en samsyn. Vad kan vi göra? Vad kan ni göra? Tillsammans kan vi faktiskt göra skillnad.[00:10:45:19]

Ylfva Wistrand [00:10:45:24]
Polisen kan inte göra allt jobb själva säger du. Men vilka fler? Vilka fler funktioner eller aktörer är viktiga då i ett förebyggande arbete?[00:10:54:09]

Mariana Handler [00:10:54:11]
Alla, skulle jag säga, det handlar ju om vuxna, föräldrar. Det handlar om förskola, skola, föreningsliv på arbetsplatser. Alla kan på något sätt bidra till att jobba förebyggande. Kan man få en medmänniska att känna sig inkluderad och sedd så är det förebyggande.[00:11:17:22]

Ylfva Wistrand [00:11:17:24]
En skyddsfaktor. En kommun har ju som uppgift också att jobba strategiskt förebyggande, alltså att förebygga brott på olika sätt och det ska vi göra utifrån fakta och evidens och polisens roll, den är ju inte enbart heller att lagföra utan också att samverka med kommunerna. Vad kan det innebära ur en förebyggande aspekt?[00:11:39:21]

Mariana Handler [00:11:39:21]
Men det handlar ju till exempel om att vi delar med oss av våran lägesbild över kommunen. Vad ser vi för problematik? Hur ser brottsstatistiken ut i kommunen? Vad ser våra medarbetare när de är ute och jobbar? Vad känner de oro för? Det handlar om medborgardialoger, vad känner medborgarna oro för? Om vi ska kunna förebygga det så måste vi veta vad vi ska förebygga, liksom mot vad har vi för problematik?[00:12:05:13]

Mariana Handler [00:12:05:15]
Det blir oftast bättre om man identifierar ett visst problem. Det är större chans att man har rätt åtgärder då.[00:12:12:08]

Ylfva Wistrand [00:12:12:10]
Generellt. Vad vill eller vad behöver kommunerna samverka kring med er i polisen? Vad vill man ha stöd i?[00:12:20:02]

Mariana Handler [00:12:20:02]
Men ofta vill de ha oss med när vi träffar politiker för att få tyngd i det, dem säger kanske. Att vi bekräftar deras oro som de har identifierat i sin lägesbild. De kan ha med oss för ibland så kan det vara lättare och förmedla ett budskap till medborgarna om polisen står med och också pratar om samma sak.[00:12:43:02]

Mariana Handler [00:12:43:06]
Sedan tror jag att om man är tillsammans, agera tillsammans så är det en form av trygghet för medborgarn också. Att vi, vi agerar tillsammans. Vi vill samma sak. Det är en styrka.[00:12:55:09]

Ylfva Wistrand [00:12:55:11]
Det pratas en del i media om hur bilden av Sverige har förändrats ute i världen. Hur ser du på det?[00:13:04:13]

Mariana Handler [00:13:04:15]
Det är olyckligt att Sverige har fått det rykte som de fått. Jag tycker det är obefogat. Jag är stolt över Sverige och jag tycker vi är mån om allas rättigheter och liknande. Så jag tycker att det är trist och det är viktigt att vi motbevisar det där, att vi berättar vår egen historia, hur det fungerar och hur det faktiskt ligger till.[00:13:25:02]

Mariana Handler [00:13:25:04]
Det gör mig ledsen, för det får oss att bli rädda och jag tror vi ändrar vårat beteendemönster även om vi uppmanas till att agera normalt. Rädda människor kan ibland bli farliga människor, men jag tycker.[00:13:40:23]

Ylfva Wistrand [00:13:41:00]
Hur menar du då?[00:13:41:13]

Mariana Handler [00:13:41:22]
Ja, men man blir mer misstänksam. Jag tror man kanske vi blir mer isolerade i rädsla för människor och framförallt okända människor. Det är ju inte gynnsamt för inkludering och gemenskap skulle jag säga.[00:13:56:19]

Ylfva Wistrand [00:13:57:15]
Hur påverkas du och dina kollegor av en förändrad syn på Sverige och de terrorattentat som sker? Jag tänker också på de påverkanskampanjer som har skett kring svensk socialtjänst och Sverige utmålas som ett islamofobiskt land till exempel.[00:14:13:07]

Mariana Handler [00:14:13:09]
Det ställer ju ännu större krav på att vi berättar vår egen historia och att vi agerar rätt i alla situationer. Det ska vi ju oavsett. Men det blir ännu viktigare. Vi granskas ju kanske ännu mer. Vi blir mer ifrågasatt. Våra beslut och liknande. Men jag tycker det är viktigt, att vi står fast vid vad som gäller och och följer det.[00:14:37:01]

Mariana Handler [00:14:37:03]
Som i dag när jag var på mammagrupp till exempel, för några somaliska kvinnor och pratade om polisens roll och våra rättigheter och våra skyldigheter, om socialtjänsten pratade jag. Vi måste ju liksom visa en annan bild än av vad som kanske målas upp som är felaktig.[00:14:54:00]

Ylfva Wistrand [00:14:54:03]
Många anser att man kanske gömmer sig bakom yttrandefriheten vid Koran bränningar till exempel. Hur ser du på det? Hur ska vi hantera yttrandefriheten?[00:15:05:04]

Mariana Handler [00:15:05:06]
Men yttrandefriheten är ju fantastisk och enligt vår grundlag så är ju inte det är inte ett brott och bränna Koranen oavsett vad vi tycker om det. Jag tror det är viktigt att vi följer våra grundlagar och tar beslut utifrån dem. Sen kan man ju såklart ifrågasätta lämpligheten, men jag vill absolut inte att hot om våld eller våld ska få oss att ändra våran lagstiftning.[00:15:31:19]

Ylfva Wistrand [00:15:31:20]
Varför då? Varför är det viktigt?[00:15:33:13]

Mariana Handler [00:15:33:13]
Jag tycker inte att det är den starka och den som hotar med våld som ska få styra och ställa och sätta regler. Då är vi farligt ute.[00:15:41:11]

Ylfva Wistrand [00:15:41:14]
Då har vi lämnat den demokratiska samhällsordningen.[00:15:43:18]

Mariana Handler [00:15:43:20]
Ja.[00:15:44:05]

Ylfva Wistrand [00:15:44:09]
I den här podd serien så pratar vi om radikalisering och VBE generellt. Hur skulle du beskriva radikalisering och våldsbejakande extremism för en lyssnare som inte är så insatt? Vad betyder radikalisering för dig?[00:16:01:18]

Mariana Handler [00:16:01:20]
Radikalisering, då är man ju liksom radikal kanske i sin syn och sitt leverne. Men att vara radikal är inte brottsligt förrns man accepterar våld för att få sin vilja igenom. Vad jag tycker radikalt det är ju en sak och vad någon annan människa tycker radikalt kan ju vara annat liksom. Jag tycker att det är ganska svårt.[00:16:20:16]

Ylfva Wistrand [00:16:21:00]
Det beror på sammanhanget.[00:16:22:08]

Mariana Handler [00:16:22:10]
Ja.[00:16:22:15]

Ylfva Wistrand [00:16:22:19] Vem kan bli radikaliserad?[00:16:24:01]

Mariana Handler [00:16:24:05]
Vem som helst kan säkert bli radikaliserad beroende på vad som händer i livet och hur man mår. Men människor som har tillhörighet och inte känner sig liksom förbisedd eller orättvist behandlad tror jag löper mindre risk att hamna där.[00:16:38:22]

Ylfva Wistrand [00:16:38:24]
Det är tydliga skyddsfaktorer som du pratar om. Men finns det någon skillnad eller någon likhet mellan att vara radikaliserad och eller att vara våldsbejakande extremism? Finns det skillnader eller likheter i det.[00:16:59:04]

Mariana Handler [00:16:59:06]
Du kan ju vara radikal, du kan ju vara hur radikal du vill i lägenheten och det skadar ju ingen. Men sen kan du vara radikal så pass och så mycket åh komma till en punkt att du rättfärdiga våld så att det du kanske finansierar eller uppmanar till våld. Och det är då det blir våldsbejakande extremism anser jag.[00:17:18:04]

Ylfva Wistrand [00:17:18:06]
Ja precis så man behöver ju rent faktiskt inte själv vara den som utför en våldshandling, utan man kan på andra sätt bidra till andras våldshandlingar.[00:17:29:11]

Mariana Handler [00:17:29:13]
Precis.[00:17:30:12]

Ylfva Wistrand [00:17:30:14]
I höstas här så fick vi en förhöjd terrorhotnivån från en trea så höjde vi upp till en fyra. Ställer det annorlunda eller nya krav på ett förebyggande arbete?[00:17:48:00]

Mariana Handler [00:17:48:02]
Det ställer väl inte annorlunda krav, men det blir ju ännu tydligare på vikten av att förebygga skulle jag säga. Polisen vi höjer vårat säkerhetstänk såklart när den förändras internt också även externt med andra. När det gäller arrangemang och liknande så blir det ju andra krav, till exempel höjd säkerhetstänk.[00:18:13:02]

Ylfva Wistrand [00:18:13:02]
Till exempel vad då?[00:18:13:23]

Mariana Handler [00:18:14:00]
Det kan handla om att man inte får ta in väskor och liknande på större arrangemang. Det är en form av förebyggande tänk mot sånt där som kanske inte har vi hade förut.[00:18:25:05]

Ylfva Wistrand [00:18:25:07]
Men om vi går tillbaka till din tidigare karriär blev det som du trodde att vara polis.[00:18:32:23]

Mariana Handler [00:18:33:00]
Min första bild av att vara polis. Det var nog åka i målad polisbil på händelsestyrd ärenden.[00:18:38:16]

Ylfva Wistrand [00:18:38:20]
Var händelser styrda ärenden?[00:18:40:24]

Mariana Handler [00:18:40:24]
Sånt som rings in här och nu, att man åker på det som krävs för stunden eller löser problem som uppstår om det är trafikolyckor eller våld i hemmet eller en stöld. Nu sitter jag på det brottsförebyggande sätet och det visste jag nog inte när jag sökte till polis. Det var nog inte så mycket snack om brottsförebyggande arbete då när jag gick polisutbildningen heller, utan det är någonting som har blommat upp ganska fort de senaste åren.[00:19:08:10]

Mariana Handler [00:19:08:12]
Men det känns ju bättre. Om man kan på något sätt förhindra att brott sker så känns ju det bra. Men det är svårt att se effekter av det man gör.[00:19:18:18]

Ylfva Wistrand [00:19:18:20]
Hur tänker du kring framtiden?[00:19:21:05]

Mariana Handler [00:19:21:07]
Ja, jag är lite orolig inför framtiden utifrån hur det ser ut i samhället och omvärlden just nu. Men man kan inte tappa hoppet. Vad vi gör här och nu har ju faktiskt betydelse och vi får fortsätta kämpa. Jag tror ni alla förstår att vi måste alla bidra. På det lilla sätt vi kan så tror jag det kan få ganska stor effekt.[00:19:42:09]

Mariana Handler [00:19:42:11]
Vi kan inte va, bara se till sig själv utan man måste tänka på andra och se vad man själv kan bidra med.[00:19:49:12]

Ylfva Wistrand [00:19:49:14]
Stort tack för att du ville gästa Resurscentrum för kunskapspodd.[00:19:53:19]

Mariana Handler [00:19:53:23]
Tack så mycket.[00:19:55:09]

Ylfva Wistrand [00:19:55:11]
Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt STAD som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Om du vill kontakta oss, skriv till rc@stromsund.se och märk mailet podden. Vår vinjett den är producerad av Marcus Ernehed. Stort tack att du har lyssnat![00:21:01:03]

 

Intervju med Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Ylfva Wistrand [00:00:00:00]
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projekt STAD strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism. Även benämnt VBE. Radikalisering och våldsbejakande extremism kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till. Men ämnet har relevans, inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå.[00:01:02:03]

Ylfva Wistrand [00:01:02:05]
För dig och mig. Men hur då, undrar du kanske. Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och i din guide och programledare. I dagens avsnitt ska vi fokusera på hur det strategiskt förebyggande arbetet mot radikalisering och VBE ser ut på nationell nivå. Och också prata lite om hur det faktiskt styr arbetet för oss här lokalt i Strömsund.[00:01:34:17]

Ylfva Wistrand [00:01:34:23]
Vi hoppas att det här avsnittet ska ge dig en övergripande förståelse för vad det kan innebära att vara chef och ledare för Center mot våldsbejakande extremism. Den enhet som har regeringsuppdraget att arbeta just strategiskt förebyggande mot VBE. I dag samtalar jag med Jonas Trolle, tidigare mest känd för sin insats som polis när han ledde operationen för att ta fast kapten klänning.[00:02:03:06]

Ylfva Wistrand [00:02:03:08]
Sedan fem år tillbaka är Jonas chef för Center mot våldsbejakande extremism som ligger under Brottsförebyggande rådet. Hej Jonas! Varmt välkommen![00:02:15:19]

Jonas Trolle [00:02:15:21]
Stort tack![00:02:16:21]

Ylfva Wistrand [00:02:16:22]
Vem är Jonas Trolle och hur kom det sig att du gick från att vara polis till att bli chef för Center mot våldsbejakande extremism?[00:02:26:23]

Jonas Trolle [00:02:31:02]
Det var så här. Jag är ju polis i grunden och jag trivdes väldigt bra där. Och sen så fick jag en propom om att jag borde söka det här arbetet, så jag sökte det här jobbet och genomgick en del tester och intervjuer och tillslut så fick jag det. Det var ju inte att jag gick ifrån någonting utan det var mer att jag skulle prova något nytt under en tid och nu har det gått fem år.[00:02:59:04]

Jonas Trolle [00:02:59:06]
Men jag saknar polisen, det gör jag. Men jag tycker också att det här har varit oerhört spännande att göra under en tid. Det är tidsbegränsat förordnande det här så det är inte något som jag förväntas hålla på med till jag går i pension. [00:03:13:10]

Ylfva Wistrand [00:03:13:12]
Men du sist vi sågs, det var ju i maj på konferensen samling mot VBE som ni på CVE anordnar och då fick vi i Strömsunds kommun också ta emot pris som årets förebyggare och 2022 då gick priset till Borås stad. Kan du berätta lite om varför Centret har valt att fokusera på kommunernas arbete och hur nomineringen har gått till?[00:03:42:07]

Jonas Trolle [00:03:42:09]
Ja, men för det första så om jag börjar med er då i Strömsund. Så vet jag att vi tittar på Strömsund utifrån befolkning. Hur stor eller liten eran befolkning är, både rent tätorts mässigt men också i kommunen. Så är det som jag uppfattar det och som mina medarbetare uppfattar det så är det ju en enorm utmaning att hantera det så som ni har gjort, att hantera en ganska stor mängd människor som kommer från andra länder och kulturer.[00:04:14:06]

Jonas Trolle [00:04:14:08]
I den här delen av landet med en liten befolkning och ni har ju verkligen kämpat hårt för att få det här och fungera. Men också har ni fått hantera en hel del utmaningar som verkligen har varit svårt för ett lokalsamhälle och som jag tror också om vi utifrån ett Stockholms perspektiv där jag och mina medarbetare befinner oss. Inte riktigt förstår och kan sätta sig in i att mängden människor och att få ihop allt det här.[00:04:47:12]

Jonas Trolle [00:04:47:14]
Det blir så mycket mer tydligt i ett mindre lokalsamhälle och det ställer egentligen mycket, mycket högre krav. Dels på ni som jobbar i kommunen och kanske i en civilsamhälles organisation. Det ställer också högre krav på dom som bor i kommunen, både dom som kommer dit och de som redan finns där sen tidigare.[00:05:12:02]

Ylfva Wistrand [00:05:12:04]
Men Jonas, nu har vi pratat lite grann om Resurscentrums arbete och Strömsunds kommuns arbete. Men jag är ju intresserad av att bjuda lyssnarna på en förklaring vad Center mot våldsbejakande extremism jobbar med. Vad är ert uppdrag i ursprung?[00:05:30:03]

Jonas Trolle [00:05:30:05]
Vårt uppdrag är ju att vi ska förebygga våldsbejakande extremism på lokal, regional och i nationell nivå och vi ska också underlätta utträde ur den typen av extremistiska rörelser för de fall det är påkallat. Och det är det såklart och vi ska också verka för en kunskaps baserad praktik vi ska ge kunskap på det här området till kommuner, civilsamhälle, andra myndigheter i den här frågan.[00:06:06:13]

Jonas Trolle [00:06:06:15]
Vi ska erbjuda olika typer av utbildningsverksamhet.[00:06:13:21]

Jonas Trolle [00:06:13:23]
Vi stöttar kommuner och andra myndigheter i deras myndighetsutövning. Med vårat mobila stödteam och vi ska också samordna myndigheter och andra samhällsaktörer i frågor som rör den våldsbejakande extremismen. Och det här är ju ord och det måste ju fyllas med ett innehåll. Jag kan ge exempel på de här orden. När vi pratar om samordning till exempel så när kvinnor och barn satt i fångläger nere i Syrien, efter att de här kvinnorna många gånger gjort ett,[00:06:49:19]

Jonas Trolle [00:06:49:21]
uruselt val och beger sig ner i syfte att sprida för kalifatet så kom det en tid när de här skulle hem, ja då hade vi i rollen då från Centret att samordna myndigheter och kommuner, för de som omfattades av de här personerna som skulle komma tillbaka. Hur ska vi ta emot dem här och vilket är det juridiska spåret och vilket är det sociala omhändertagandet spåret och då jobbade vi med det.[00:07:14:03]

Ylfva Wistrand [00:07:14:05]
Vilken typ av stöd har kommunerna eftersökt?[00:07:17:08]

Jonas Trolle [00:07:17:10]
Ja, det har jag handlat om olika saker. Dels har det handlat om att de vill ha en bild av vad det är de får tillbaka, vad är det för människor man får tillbaka. Och också vad var det som gjorde att de här människorna radikaliserades och for iväg och hur har det varit där nere framför allt utifrån barnperspektivet. Vi har faktiskt varit ner dit.[00:07:38:17]

Jonas Trolle [00:07:38:20]
Vi har varit ner i ett sånt här fångläger, ett fångläger nere i Syrien och kan ändå komma hem till Sverige och berätta för socialtjänsten och personer som är involverade att så här har det fungerat. Så här ser det ut. Det här är vad vi uppfattar att det finns för behov. Det är väldigt viktigt och där att det finns ett informationsutbyte och en förståelse för dem som sedan ska hantera det här i socialt arbete.[00:08:07:21]

Jonas Trolle [00:08:07:23]
Men sedan en annan sak som är viktig för oss. Det är när olika företelser som vi har i kommunerna, vi kan ha högerextremism, extrema grupper som etablerar sig och hur kan en kommun eller skolor hantera det. Då kan vårt mobila stödteam vara ute och coacha och jobba med dem som jobbar med den lokala problembilden. Eller skolattacker har det varit mycket nu och de är ofta ideologiskt motiverade och där är det en hel del arbete.[00:08:39:24]

Jonas Trolle [00:08:40:02]
Som mina medarbetare jobbar med skolor och lokal polis, socialtjänst och så vidare.[00:08:46:13]

Ylfva Wistrand [00:08:46:15]
Men nu i augusti i år så fick ni ju också det här utökade regeringsuppdraget till centret. Vill du berätta lite om det och hur det har påverkat arbetet framåt?[00:08:58:12]

Jonas Trolle [00:08:58:14]
Säkerhets polischefen höjde ju terrorhotnivån i augustimånad och det var inget som ni känner till eller som de har kommunicerat. Det var inte frågan om att man hade en konkret hotbild utan det var en samlad bedömning och den här samlade bedömningen de jag kan säga kring den. Det är ju det att den är ju utifrån ett myndighets perspektiv så blir den en signal till oss som jobbar i myndighets världen.[00:09:28:08]

Jonas Trolle [00:09:28:08]
Eller som jobbar i den kommunala världen att vi behöver ju snäppa upp oss. Vi behöver.[00:09:33:24]

Ylfva Wistrand [00:09:34:02]
Någonting behöver göras.[00:09:34:14]

Jonas Trolle [00:09:34:14]
Ja för den höjda terrorhotnivån betyder ju inte att det införs några nya lagar eller att de förändrar så där radikalt för människor på gator och torg eller för människor i allmänhet, utan det är.[00:09:54:20]

Ylfva Wistrand [00:09:54:21]
Men vad innebär det då?[00:09:55:20]

Jonas Trolle [00:09:55:20]
Det är ju en signal som jag ser, det är en signal kring att det här är någonting som vi måste hantera, vara vaksamma. Vi måste uppdatera våra egna rutiner kring säkerhetskydd, vi måste titta på vad är det för budskap som sprids. Måste vara mer alerta på olika typer av narrativ som sprids för att inte mista saker som kan tendera att accelerera i väg.[00:10:24:04]

Jonas Trolle [00:10:24:04]
Vi ska också titta på vår närmiljö och sådana saker som medborgare i gemen ska vi ha en ökad medvetenheten. Det handlar om en större liksom en större mental förberedelse. Det är mycket det de handlar om och också de vi tittar på från ett myndighetsperspektiv. Om någonting skulle hända. Vad har vi för planer här och nu? Så att vi är lite snabbare på bollen än vi kanske är mer i ett normalt läge.[00:10:56:16]

Jonas Trolle [00:10:56:19]
Men jag säger som alla andra sagt att det här, det här ska inte uppfattas som att vi ska göra några radikala förändringar i vårt sätt att leva. Samtidigt så inser jag också att det de är precis det här ogripbara som är så svårt att ta på som göra att människor kan känna en otrygghet och i synnerhet om man inte har möjlighet att vara så där väldigt insatt. Så kan den här otryggheten finnas.[00:11:29:12]

Jonas Trolle [00:11:29:14]
Det har jag full respekt för. Men det är på något vis också lite det som är både extremismen och terrorns verksamhets idé. Det är ju att skapa en otrygghet i ett samhälle och vare sig den är genom väldigt uppmärksammade attentat eller ett allmänt oroligt läge.[00:11:50:02]

Ylfva Wistrand [00:11:50:04]
Vi har pratat mycket kring yrkesverksamma och vad man som yrkesverksam behöver ha för förhållningssätt, men som privatperson?[00:12:00:12]

Jonas Trolle [00:12:00:14]
Ja som privatperson var vaksam på avvikelser i det offentliga rummet, alltså där du befinner dig. För att ytterst då om jag pratar om terrorhot och då är det ju att någonting då skulle det kunna inträffa och hellre larma en gång för mycket än en gång för lite. Det är en sån sak.[00:12:25:07]

Jonas Trolle [00:12:25:07]
Men det handlar också som privatperson att, för det tycker jag mig kunna se under de här åren som jag har jobbat med det här, hur vissa frågor kan få spinn och hur man som privatperson kan medverka till att spinnet blir ännu värre. Genom att sprida olika typer av budskap. I såna här tider så är informations.[00:12:50:10]

Ylfva Wistrand [00:12:50:12]
Det viktigt att vara källkritisk, kanske?[00:12:52:00]

Jonas Trolle [00:12:52:05]
Ja i såna här tider är det extremt viktigt att vara källkritisk.[00:12:59:19]

Ylfva Wistrand [00:12:59:21]
När man hör termer som radikalisering och extremism eller våldsbejakande extremism. Då kanske man i första hand inte tänker på så små orter som Strömsund med omnejd eller glesbygd generellt, liksom för den delen. Hur tänker du kring det? Behöver vi uppdatera oss generellt.[00:13:20:20]

Jonas Trolle [00:13:20:22]
Rent privat så har jag förmånen att bo både i glesbygd och i tätort. Jag bor periodvis i Jämtlands län även om det inte är en bra bit ifrån där ni sitter just nu och jag kan tycka att just glesbygd och norra Sverige är ju något som ofta glöms bort när man har en referens som pratar om våra storstäder eller åtminstone större städer och socialt utsatta områden.[00:13:52:23]

Jonas Trolle [00:13:53:00]
Den segregation som vi har i Sverige, den som finns här den är problematisk det tycker jag att vi kan se. Samtidigt har vi också skapat enklaver som ytterligare bidrar och spär på segregationen och den typen av enklaver är svårare i mindre lokalsamhällen. Det är också viktigt att lyfta de här frågorna kring våldsbejakande extremism och frågorna kring segregation och integration det är någonting som omfattar hela landet.[00:14:28:21]

Jonas Trolle [00:14:28:23]
Det är inte någonting som bara omfattar våra större städer, utan det är utmaningar som vi har över hela landet. Dessutom så är det ju så att när det omfattar kommuner som eran kommun. Då är det både en ekonomisk och en social utmaning som många gånger är tuffare och det tycker jag är viktigt att man man visar på.[00:14:54:04]

Ylfva Wistrand [00:14:54:06]
Du är in lite grann på det, att trots avfolkning och så vidare och färre, både kanske personella och ekonomiska resurser så ska ändå arbetet bedrivas.[00:15:08:04]

Jonas Trolle [00:15:08:04]
Ja för Sverige är ju geografiskt sätt, det är ju såklart att det är en utmaning att på 55 procent ungefär av landets yta. Så bor 880 000 människor och resten av alla människor de bor på den resterande 45 procenten och det ställer stora krav. Samtidigt så vore det fullständigt naivt att tro att det då skulle vara helt lika.[00:15:31:15]

Jonas Trolle [00:15:31:17]
Det går inte. Det gäller att alltid ha med dem där procenten för att det är stort och det är skillnad. Jag upplever att när jag reser i landet och när jag befinner mig som privatperson i landet att utmaningarna är minst lika stora, ibland mycket större i glesbygd. Framför allt är det ju så att tillgången till samhällets service, möjligheten till att kunna göra olika val är ju mycket mindre i glesbygd, när vi tittar på var de kan gå i skola och vad de kan få möjlighet till.[00:16:14:11]

Jonas Trolle [00:16:14:13]
Olika typer av stöd och hjälp. Alla de här olika alternativ som erbjuds i en storstad. Och så ställs det också krav på kommunerna och regionerna att de ska upprätthålla en service. Att de ska vara med och dela på det som är de gemensamma ansvaret och det kan jag se att det är tämligen utmanande och det är något som hela tiden behöver det lyftas ett sånt perspektiv.[00:16:47:05]

Ylfva Wistrand [00:16:47:07]
Vi har ju pratat mycket om radikalisering och våldsbejakande extremism. Vi har pratat mycket om begreppen radikalisering och våldsbejakande extremism. Hur skulle du förklara respektive begrepp på ett lättfattligt sätt?[00:17:05:02]

Jonas Trolle [00:17:05:04]
Om man ska definiera våldsbejakande extremism, den som hemfaller åt det. Det är personer som inte tycker att det som vi i demokratisk anda har kommit fram till är ett sätt samhälle ska inordnats på, att de med hjälp av våld eller på andra sätt andra medel, påverkan, hot och vad det nu kan vara. Är beredd och störta samman det som merparten i demokratins anda då har kommit fram till. Den typen av personer.[00:17:39:24]

Jonas Trolle [00:17:40:01]
Kan definieras som våldsbejakande extremister. Då infinner sig också ett dilemma för att du får vara extremist. Du får tycka att vi ska ha ett totalitärt samhällsskikt eller att det ska vara ett proletariatets diktatur och så vidare. Men du får inte bli våldsbejakande. Vi får inte ta till våld för att få tillstånden en sån samhälls förändring.[00:18:10:16]

Jonas Trolle [00:18:10:18]
Och det där är utmanande, jag och mina medarbetare och många andra på andra myndigheter,polisen, säkerhetspolisen och ute i kommunerna som jobbar med att möte de här människorna ska ju förhålla oss till människors fria rätt att ha åsikter samtidigt som de inte får bli våldsbejakande och liksom inspirera andra ytterligare att också försöka ta till våld. Så det är en balansgång det där hela tiden.[00:18:36:14]

Ylfva Wistrand [00:18:36:16]
Hur skulle du förklara begreppet radikalisering då?[00:18:40:00]

Jonas Trolle [00:18:40:02]
Ja, det är den här typen av personer som attackeras av den här miljön. De människor som jag upplever blir radikaliserade. Det är människor som har en önskan om att få världen mer lätt begriplig genom, de är mer svartvita argument som förklarar svåra komplexa problem på ett enkelt och kanske väldigt radikalt och brutalt sätt, men där man då också då finner en gemenskap och kanske i vissa fall och en trygghet i att vi delar någonting här.[00:19:22:18]

Jonas Trolle [00:19:22:21]
Vi har sett någonting som andra inte förstår och vi är villiga att mot ett gemensamt mål och mot andra sämre vetande. Ta över deras rättigheter i att kunna få bestämma under en bibehållen demokrati då ta över och bestämma sig för att nu går vi åt det här hållet istället. De har sett någonting, de har skådat någonting som andra inte enligt dem och kanske fullt ut förstår storheten i eller förtjänsterna med.[00:20:00:20]

Jonas Trolle [00:20:00:23]
Radikaliserade personer är väldigt, som jag upplever i alla fall i mötet med dem att det ändå är väldigt svartvita människor som har en önskan om att vilja på ett enkelt sätt förklara väldigt komplexa problem och också gärna peka ut andra grupper så att de skapar en yttre fiende för att ytterligare stärka den gemensamma tanken och den gemensamma kontexten. Och det där är farligt.[00:20:29:23]

Ylfva Wistrand [00:20:30:00]
Så också bidra till en ökad polarisering, kan man säga.[00:20:34:00]

Jonas Trolle [00:20:34:02]
Ja, det blir det och det är mycket med det här att de delar upp världen i svart och vit, ont och gott och olika grupper som är så att säga hot, de bygger upp dem här olika hoten och på det sättet radikalisera människor. Det är även nationer som gör så, det är även nationer som radikaliseras i syfte att få folket och att få medborgarna.[00:21:05:20]

Jonas Trolle [00:21:05:22]
Att tro på det som kanske då har som en nationell verksamhet i det.[00:21:14:06]

Ylfva Wistrand [00:21:14:08]
Om vi går tillbaka till din tidigare profession som polis så här i backspegeln, vad skulle du säga var den springande punkten i arbetet med att få fast kapten klänning?[00:21:31:10]

Jonas Trolle [00:21:31:12]
Det var ju ett ärende som vi skulle kunna prata länge om, men det var att vi kunde hålla det väldigt tajt och vi var en ganska liten grupp som jobbade med det där och vi fick tillfälle att göra det för det man ska ha klart för sig idag när det gäller polis arbete det är att möjligheterna att kunna arbeta med allting utanför det som är.[00:21:56:00]

Jonas Trolle [00:21:56:00]
Den här väldigt akuta krisen med gängkriminalitet och det. De är ganska små idag så såg det inte ut då, vi hade möjlighet att kunna jobba och det var ju oerhört viktigt i och med att det var en person som var involverad inom kåren så att säga. Det var en anställd inom kåren och då är det ännu viktigare att vi reder i det.[00:22:22:00]

Jonas Trolle [00:22:22:02]
Sen att vi var en tajt och dedikerad arbetsgrupp som också höll det för, vi höll det för varandra. Det vart liksom inget snack om det och det är ju också viktigt med tanke på om det hade visat sig vara fel och då är det ju verkligen illa om det sprids ut. Innan vi så att säga är klar.[00:22:43:06]

Jonas Trolle [00:22:43:08]
Och sen fanns det en hängivenhet, det fanns en stor vilja. Är det på det viset att det här är som det verkar, att den här personen är en brottsling, då ska vi göra allt för att lösa det. Det finns ju kanske många gånger en berättelse och en idé om man håller varandra om ryggen. Men där, det där har jag aldrig sett.[00:23:03:05]

Jonas Trolle [00:23:03:10]
Under alla mina år som jag har jobbat inom polisen så har jag ändå upplevt att är det så är galet och då gör vi allt vi kan för att lösa ut det. Det var många olika saker som krävs, samverkan.[pause] Sen måste man ha lite flax också. Det hade vi faktiskt vi hade lite tur. att vi hade och det får man faktiskt inte underskatta.[00:23:27:23]

Ylfva Wistrand [00:23:28:00]
Ni hade lite tur. Hur då menar du?[00:23:30:24]

Jonas Trolle [00:23:31:01]
Det var att det fanns ett antal eller han var ju åtminstone i det läge som vi befann oss där och då. Var de svårt att kunna identifiera just att han var han, vi hade ett namn eller vi hade inget namn. Vi hade en person, en omtalad person som skulle vara mellan 50-60 år, med en kraftig kroppsbyggnad och vara en polis chef.[00:23:55:23]

Jonas Trolle [00:23:55:23]
Det var det vi hade initialt och det går 13 på dussinet med halv feta polis chefer, män mellan 50-60 år. Men sen så fick vi då en del inspel här då från ett av målsägandena och vittnena som gjorde att du kunde lägga ett pussel. Där han då bland annat ringde till en medgärningsperson, då med ett polis nummer som vi sen då kunde hitta i telefonlistor och sen så kunde vi jämföra de med andra telefoner. De ringde från oregistrerade kontantkorts telefoner och så vidare.[00:24:35:00]

Jonas Trolle [00:24:35:02]
Men det var flax det får jag säga och hans namn fick vi genom att en vittnade om att hon hade hört om någon som hade läst i en tidning om den här personen och den här tidningen var Dagens industri och Dagens Industri är inte tidning som poliser är med i så ofta. Så det fanns en hel del grejer här som gjorde att det gick att lägga ett pussel och som de nog ändå kan betecknas som en del tur.[00:25:06:02]

Ylfva Wistrand [00:25:06:04]
Stort tack för att du ville gästa Resurscentrum kunskapspodd.[00:25:10:14]

Jonas Trolle [00:25:10:16]
Stort tack till er, vi ses igen i Strömsund.[00:25:12:13]

Ylfva Wistrand [00:25:12:18]
Super, toppen, kanon har jag hört att någon säger (skrattar).[00:25:16:04]

Jonas Trolle [00:25:16:06]
(Skrattar).Ja, fan vad du var påläst. Tack så mycket då.[00:25:23:19]

Ylfva Wistrand [00:25:23:21]
Resurscentrum är en del av Framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt STAD som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism. CVE. Om du vill kontakta oss skriv till rc@stro msund.se och märk mailet podden. Vår vinjett den är producerad av Marcus Ernehed. Stort tack att du har lyssnat![00:26:29:17]

 

Träffa vår poddmaker

Ylfva Wistrand

Ylfva Wistrand är utbildad pedagog och har en bakgrund i att möta människor i utsatta situationer, såväl som att utbilda yrkesverksamma inom strategiskt förebyggande arbete mot hot och våld, samtalsmetod samt professionellt förhållningssätt och bemötande. Ylva har arbetat på Resurscentrum sedan 2017 och är projektledare för projektet STAD.

Nya avsnitt

Kommer i slutet av januari 2024.

Följ oss på Instagram

rc_stromsund

Kontakat podden:

Mejla till oss rc@stromsund.se

Kom ihåg att märka mailet med Podden.

Glöm inte att prenumerera!

Resurscentrum är den del av Framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun och verkar inom tre arbetsområden: brottsförebyggande arbete, arbetsmarknadsinsatser och Integration, migration och ett nytt liv i Sverige.

Ansvarig utgivare: Anneli Svensson, kommundirektör Strömsunds Kommun.

Till toppen av sidan!
Logotyp för Europeiska unionen
Tillgänglighetsredogörelse
Begripligt.nu drivs av Resurscentrum, en del av Framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun.

Framtids- och utvecklingsförvaltningen

Strömsunds kommun
Box 500
833 24 Strömsund

Telefon växel: 0670-161 00
E-post: begripligt@stromsund.se
Instagram: rc_stromsund