Ylfva Wistrand [00:00:28:22[
Hej och välkommen! Du lyssnar till Resurscentrums kunskapspodd. Den här serien är en del av projekt Stad, Strategiskt arbete för demokrati som fokuserar på förebyggande arbete mot just radikalisering och våldsbejakande extremism, även benämnt VBE radikalism och våldsbejakande extremism. Kan upplevas som något ogreppbart eller lite svårt att relatera till, men ämnet har relevans inte bara på nationell nivå utan också på lokal nivå för dig och mig.[00:01:05:13]
Ylfva Wistrand [00:01:05:15]
Men hur då, undrar du kanske? Tillsammans med våra gäster ska jag försöka göra det tydligare och mer hanterbart. Jag som välkomnar dig till podden heter Ylfva Wistrand och är din guide och programledare. Det här avsnittet hoppas vi ska ge dig en mer global överblick över radikaliseringens och extremismens utbredelse. Idag samtalar jag med Magnus Ranstorp, statsvetaren och docenten som också är forskningsledare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan.[00:01:46:04]
Ylfva Wistrand [00:01:46:06]
I över 30 år har hans forskning bidragit till mer kunskap och förståelse för radikalisering, terrorism och extremism. Magnus var också en viktig del i uppstarten av RAN, radicalisation awareness network. Ett nätverk som lyder under Europakommissionen med uppdrag att motverka radikalisering, terrorism och extremism. Han har publicerat ett flertal rapporter där han inte minst lyfter påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället, där desinformation, konspirationsteorier och kopplingar mellan det inhemska och det internationella är en naturlig del.[00:02:30:01]
Ylfva Wistrand [00:02:30:03]
Magnus är också aktuell som författare och släppte nyligen sin bok, Från terrorns frontlinje. Nu senast belönades han och kollegan Linda Ahlerup för sin LVU rapport om dessinformationskampanjen mot Sveriges socialtjänst. Med årets gyllene förstoring glas, källkritikpriset som ges ut av källkritikbyrån och Internetstiftelsen. Hej Magnus! Varmt välkommen till Resurscentrums kunskapspodd![00:03:04:00]
Magnus Ranstorp [00:03:04:02]
Stort tack! Kul att vara här![00:03:05:14]
Ylfva Wistrand [00:03:05:16]
Hur står det till? Hur ser din vardag ut nu efter senaste boksläppet? Har det blivit mer uppståndelse än vad du tänkte?[00:03:14:17]
Magnus Ranstorp [00:03:14:19]
Jag tror att… för mig var det viktigt att skriva den här boken… Jag har varit med ganska länge och också med ganska mycket i media och jag… Jag får ju ofta liksom presentationen, här är Magnus Ranstorp känd från TV och jag tänkte lite grann är det allt jag har gjort? Är det det jag ska vara känd för? [Ylfva skrattar][00:03:39:03]
Magnus Ranstorp [00:03:39:05]
Och jag hade verkligen många spännande berättelser varje årtionde. Jag har hållt på i tre årtionden. Varför inte ta med läsare och lotsa in dem i min värld och få dem att känna liksom tyngden och kraften av hur terrorism kan påverka inte bara samhället men också enskilda individer. Jag är ganska mycket fokus på just offren, för de glöms ofta bort.[00:04:06:23]
Magnus Ranstorp [00:04:06:24]
Vi går vidare i våra liv. Men men, offren är viktiga och den lyfter lite olika former för terror och extremism. Inte bara. Inte bara den radikal islamistiska delen. För jag minns ju liksom kanske några andra som blev lite äldre, att det fanns en tid före 11 september, dvs. Det var inte så stor fokus på religiösa kopplingar eller polarisering i samhället som det är just nu.[00:04:34:20]
Ylfva Wistrand [00:04:35:01]
Precis det det skedde i något slags inte paradigmskifte, men ett begrepps skifte kanske… Där någonstans där man inte, när man inte längre bara pratade om ren terror utan där radikalisering och extremism. Skulle du säga att det är förknippat just med den händelsen 2001?[00:04:58:09]
Magnus Ranstorp [00:04:58:11]
Det utlöste ju väldigt starka krafter och det var ju ett enormt omfång på det här terrordådet där 3000 personer dog den dagen. Och sen var ju syftet också att locka in USA och väst och andra in i Mellanöstern. Det vill säga, gå in i olika länder, Afghanistan, Irak och så vidare. Och det mobiliserade ytterligare. Det ändrade mycket i vår värld just då.[00:05:22:00]
Magnus Ranstorp [00:05:22:02]
Men vi hade ju haft olika former av terrorism genom historien och det var faktiskt med terrorism på 70-talet. När det gäller flygplans kapningar, när det gäller vänsterextremism. När det gäller liksom andra former för terror i samhället. Det har ju ändrats också genom åren och vi hade ju viss form för vad ska jag säga, radikal islamism. Men det var ju mer kopplat till de grupper vi hör idag, Hamas, Hezbollah. Grupper som har en politisk social verksamhet men också militär och terrorverksamhet.[00:05:57:20]
Ylfva Wistrand [00:05:57:22]
Du… Om vi ska göra en liten omvärldsbevakning så vet vi ju redan att det pågår oroligheter nära vårt land och då tänker jag ju närmast på Ukraina såklart. Men om vi blickar lite längre bort så skedde det ju terror… terrorattentat i Moskva nyligen. Men också så arresterades det ju faktiskt två personer i Tyskland som man tror har koppling till IS och de var då misstänkta för planering av terrordåd mot Sveriges riksdag.[00:06:29:14]
Ylfva Wistrand [00:06:29:16]
Den här listan går att göra väldigt lång egentligen. Hur ska vi? Hur ska vi tolka allt som sker i världen och hur? Hur kan det här påverka Sverige som nation?[00:06:39:24]
Magnus Ranstorp [00:06:40:01]
Det är ju så här att terrorn finns ju alltid i vår närhet och ibland är det mycket aktiviteter, ibland är det lite aktivitet. Det finns alltid individer som vill, vill försöka destabilisera grundvanorna i vårt samhälle eller att injaga en fruktan i en befolkningsgrupp eller befolkningen som helhet. Vi…vi har ju varit. Traditionellt sett Sverige idag en skyddad vik i en stormig värld och det innebär att vi har inte varit prioriterat som måltavla.[00:07:15:01]
Magnus Ranstorp [00:07:15:03]
Men efter då LVU-kampanjen och efter Koran bränningarna så har Sverigebilden tagit sig en rejäl törn. Vi… de här kampanjerna har då bidragit till att Sverige utmålas som islam fientlig, muslim, fientlig och vi är nu på grund av. Framför allt Koran bränningarna ett prioriterat mål.[00:07:39:04]
Ylfva Wistrand [00:07:39:06]
Tänker du på Rasmus Paludan?[00:07:41:18]
00:07:41:20 – 00:08:10:06
Magnus Ranstorp
Jag tänker på Rasmus Paludan, jag tänker på även Salwan Momika. De här Koran bränningarna och det började idag riktigt rejält i januari 2023, med den här gruppen faktiskt. IS Khorasan det vill säga IS i Afghanistan. De började rikta in specifika hot just mot Sverige. Att man uppmanar sina följare att slå mot Sverige på grund utav Koran bränningarna sen.
Magnus Ranstorp [00:08:10:07]
Sedan blev det under sommaren 2023 väldigt många olika konkreta hot från olika grupperingar. Vi hade I.S.. Vi hade al-qaida, vi hade al-Shabab, vi hade andra grupper som riktade väldigt specifika hot. Man riktade hot emot Koran brännarna, man även riktade hot mot poliser eftersom man ansåg då att polisen skyddade de här Koran brännarna. Man riktade hotet mot våra diplomatiska beskickningar och vi såg vad som hände i Irak med vår ambassad där som blev stormad. [00:08:49:09] Ylfva Wistrand [00:08:49:13] Precis. [00:08:49:24]
Magnus Ranstorp [00:08:53:00]
Och i de här kommunikérna så uppmanar man följarna till att slå mot Sverige och även väst generellt sett. Men också att det, ja, vi ska vara prioriterade måltavlor och att en meningen man ofta liksom upprepar det är framför allt från al-Qaidas håll är att vi har inte förstått Charlie Hebdo. Att säga att Charlie Hebdo attacken i Paris och därför behöver vi disciplineras ytterligare, så det föreligger väldigt allvarliga, väldigt konkreta hot, vilket det har då gjort att det har påverkat väldigt mycket vår verksamhet och vår aktivitet.[00:09:36:13]
Magnus Ranstorp [00:09:36:13]
Generellt sett och det är ju oroväckande. Det märks när man reser utanför Sveriges gränser faktiskt att det.. [00:09:46:11]
Ylfva Wistrand [00:09:46:22]På vilket sätt?[00:09:48:08]
Magnus Ranstorp [00:09:48:10]
Ja, för individer som jobbar inom bistånds världen, våra diplomater utomlands. I vissa regioner kanske man inte vill visa att man är svensk för då blir man liksom en måltavla. Så de här kampanjerna som skedde då LVU-kampanjen och även också Koran bränningarna. De har haft en jättestor effekt, vilket man inte ska underskatta och det får effekter på vår säkerhet med våra ambassader beskickningar ute i världen det får effekter på på andra områden när det gäller att röra sig i omvärlden.[00:10:25:07]
Magnus Ranstorp [00:10:25:07]
Det har blivit mycket farligare för Sverige och svenskar helt enkelt och vi måste vända den här bilden och det är mycket arbete som pågår för att försöka få ner den typen av narrativ. Om Sverige och inom Sverige så pågår det också arbete till att försöka stärka tilliten mellan mellan medborgare och myndigheter. Framför allt en stor lärdom från LVU- kampanjen och att bemöta desinformation har ju varit att socialtjänsten har ju fått flytta ut sina positioner mer från kontoren till fältet och kunna arbeta för att stärka och för att bemöta och för att diskutera och och stärka den här tilliten som ibland kan saknas för att konfrontera felaktigheter i relation till till de här frågorna. Men det är inte lätt.[00:11:23:05]
Ylfva Wistrand [00:11:23:11]
Nej, det du beskriver är ju ett tydligt relationellt arbete på många nivåer.[00:11:28:16]
Magnus Ranstorp [00:11:28:20]
Det är på många nivåer och jag tror att man har idag erkänt exempelvis ifrån socialtjänst, att det behövs mer kunskap. Det behövs mer. Man behöver klä på socialsekreterare, även andra med de här olika typer av liksom perspektiv. Det handlar dels om att hantera gängkriminalitet eller att det finns i närheten, tror jag fortfarande ett stort arbete med att jämna ut det här, liksom sekretess hindren också mellan myndigheter mellan polis och socialtjänst och så vidare.[00:12:03:14]
Magnus Ranstorp [00:12:03:16]
Det finns liksom att det här flyter för det. Det funkar lite bättre kanske i andra länder, exempelvis i Danmark. Då har dem någonting som heter paragraf 115 och där det innebär att om det finns risk för brottslighet så kan myndigheten lätta på sekretessen och så sitter man runt och så får man liksom en 360 graders bild över vad har den här individen för sårbarhet och var den för behov för att förhindra att de dras in i kriminalitet.[00:12:32:13]
Magnus Ranstorp [00:12:32:13]
Och så skräddarsyr man ett litet program kring den här personen. Det gör vi ju också till viss del, men den processen. Det finns många bromsklossar med sekretess hinder och uppfattningar om sekretess mellan myndigheter som vi har. Vi har ett stycke arbete och göra där också.[00:12:56:23]
Ylfva Wistrand [00:12:57:00]
Odemokratiska krafter bubblar hela tiden under ytan också långt bort ifrån vårt synfält. Vi ser ju och hör inte allt som pågår. Vad tänker du kring det? Jag tänker så här att ju mer vi vet, desto större kan också mörkertalet vara.[00:13:17:00]
Magnus Ranstorp [00:13:17:02]
Ja, det är ju så. Det är kanske bra att vi inte vet om det, för då hade vi kanske legat sömnlösa hela nätterna med alla hot som finns och allt vad som finns. Det är ju inte, det här med extremism och så vidare är ju bara en liten del. Eller också det här med kriminalitet är bara en liten del av vad det är som sker. [00:13:34:06]
Magnus Ranstorp [00:13:34:08]
Vi lever ju också i en gränslös värld. Vi tänker ofta i små samhällen. Strömsund vad finns utanför Strömsund, vad finns utanför Jämtland? Kanske gränsdragningar där hela Sverige Ja, men det brukar ofta vakuumförpackare våra geografiska områden. Men det är ju så att vi kommer ju från olika platser. Vi reser mycket. Det finns internationella transnationella tentakler, det är ett flöde, ett ständigt flöde och i och med globalisering i och med social media å så vidare, så blir vi liksom det här Global Village.[00:14:12:22]
Magnus Ranstorp [00:14:12:24]
Det som händer lokalt kan få globala proportioner och det måste vi också tänka på i relation till att försöka förstå andra från olika bakgrunder och där tycker jag att det är jätteviktigt att det att man är. Man behöver inte alltid hålla med varandra, men man måste vara nyfiken på olika kulturer. Man måste vara nyfiken på olika religioner eller olika sätt att se på tillvaron och kanske det viktigaste av allt när det är så mycket fokus på interaktioner på social media.[00:14:48:16]
Magnus Ranstorp [00:14:48:16]
Våra barn sitter och spelar och har interaktioner på kanske ett helt annat sätt än vad vi hade. När… i alla fall där jag växte upp. Då är det också viktigt att man träffas fysiskt. Det är ju ofta så. Det kan ju vara väldigt hård ton på social media. [00:15:04:07]
Ylfva Wistrand [00:15:04:16] Mm.[00:15:04:24]
Magnus Ranstorp [00:15:05:05] Åh sådana här konflikter kan ju ofta lösas genom att man sitter ned och dricker en kopp kaffe.[00:15:09:22]
Magnus Ranstorp [00:15:10:00]
Att bara möta någon annan med ett helt annat perspektiv, även om man har varit oense. För vi får ju vara oense i en demokrati. Men det är viktigt att kunna sitta ner och dricka kaffe, lyssna, inte bara projicera sina egna åsikter utan även lyssna in och ta in. Det var intressant perspektiv, det tar jag med mig. Jag håller inte med om vad du har sagt, men jag tar med mig det och så vet jag kanske lite mer framöver.[00:15:38:03]
Magnus Ranstorp [00:15:38:05]
Och det är det som har skett med social media, att det blir liksom algoritmer som förstärker de åsikter vi har. Vi lever i filterbubblor, vi interagerar vi får nyheter bara liksom som förstärker det vi intresserade av. Då måste man också göra insatser. Inte bara på sociala media men också på i verkligheten. Och det är ju liksom en jätteutmaning.[00:16:00:20]
Magnus Ranstorp [00:16:00:21]
Hur når man ut till olika segment i samhället? Hur kan vi tänka in hur vi interagerar med med andra? Det räcker inte bara exempelvis under LVU-kampanjen att Socialstyrelsen gick ut och så översatte man hur LVU processen funkar rent liksom process mässigt på olika språk. Då måste vi också föra ut informationen. Det är ju många som kanske inte kan svenska som inte förstår det svenska samhället fungerar.[00:16:33:02]
Ylfva Wistrand [00:16:33:07]
Eller kanske ens vart man hittar informationen?[00:16:36:10]
Magnus Ranstorp [00:16:36:12]
Nej, jag vet inte. Jag. Man går ju inte in på Socialstyrelsens hemsida för att leta själv efter den informationen.[00:16:44:09]
Ylfva Wistrand [00:16:44:10]
Inte varje vecka.[00:16:45:04]
Magnus Ranstorp [00:16:45:04]
Får man tänka… inte varje vecka, näe. Då måste man få ut den på något sätt. Och där tror jag vi kan vara mycket mer innovativa i. Hur sänker man trösklar för myndigheter och även också för kommunen kanske för att liksom nå medborgare också på den digitala arenan. Och det tycker jag det finns exempel på där andra har varit.[00:17:10:12]
Magnus Ranstorp [00:17:10:14]
Varit väldigt innovativa exempelvis polisen och polisen… har i relation till att nå ungdomar. Och det handlar inte bara om. Det handlar om allt ifrån grooming till att informera om. Droger och andra faror i samhället, extremism. Polisen i våra nordiska grannländer har haft ett gediget arbete med att skapa vad man kallar för webbpoliser som sitter i Norge.[00:17:48:00]
Magnus Ranstorp [00:17:48:00]
Sitter man och gejmar med ungdomar. Man gör små videos som appellerar till ungdomar som de tycker är roliga, kanske intressanta, men bara för att fånga deras uppmärksamhet och dem. Man kan ju tänka sig i Norge ett mycket mindre land än Sverige. Som i vissa distrikt, exempelvis i västra Norge, så har de ju 500 000 följare på Instagram… Dem når enormt i sin kommunikation och vi är väl det enda…[00:18:20:19]
Ylfva Wistrand [00:18:20:19]
Vi har inte riktigt kommit lika långt.[00:18:21:18]
Magnus Ranstorp [00:18:21:18]
Nej det finns vissa juridiska hinder det är det som har liksom stoppat arbetet. Men jag tror vi kommer kanske kunna lösa det men det handlar inte bara om polisen. Att polisen måste vara liksom i de här plattformarna. Men också andra myndigheter bör tänka in, hur kan vi och även också kommuner. Hur kan vi liksom tänka innovativt, i hur ska vi informera våra medborgare på ett intressant sätt?[00:18:45:23]
Magnus Ranstorp [00:18:45:23]
Det kan vara genom videos, det kan vara genom olika sätt för att sänka den här tröskeln att ta kontakt med, med kommunen, med myndigheter och med andra. Det tror jag är jätteviktigt. Och det här var mycket jobbigare.[00:18:59:16]
Ylfva Wistrand [00:18:59:17]
Nu pratar vi egentligen om strategisk kommunikation och då vet ju vi att till exempel så är terrorgruppen IS mycket duktiga på att kommunicera. Vilken betydelse har det tänker för att nå ut? För att värva fler anhängare till rörelsen, så vidare.[00:19:21:23]
Magnus Ranstorp [00:19:22:00]
Ja, men det är strategisk kommunikation är det helt avgörande. Det vill säga de har väloljade plattformar som de använder. De använder först och främst många plattformar. Vi kan ta ett exempel. IS Khorasan den gruppen som verkar vara ansvarig för Moskva attacken. Den har en tidskrift som heter Voice of Khorasan, det vill säga Khorasan det är…[00:19:49:03]
Magnus Ranstorp [00:19:49:04]
De är ett område, kalifat område vid Afghanistan, Centralasien, Pakistan et cetera. De har sin publikation, har de på tolv språk. De använder kanalen, den krypterade kanalen Telegram för att nå ut med, liksom instruktioner de är väldigt attraktiva, rent layoutmässigt ointressanta. De är intressanta. De är kortfattade. Kärnfulla.[00:20:21:24]
Ylfva Wistrand [00:20:22:01]
Oh ja, duktiga och budskap. Korta budskap.[00:20:25:05]
Magnus Ranstorp [00:20:25:20]
De är duktiga på korta budskap och de liksom väcker det här engagemanget, den moraliska chocken. De kan ge instruktionsvideos… Förlåt instruktions recept på hur man bygger bomber, var du ska attackera et cetera, så att liksom de förstärker den här världen.[00:20:45:22]
Ylfva Wistrand [00:20:45:22]
Lite de här, do what you can were you are.[00:20:48:18]
Magnus Ranstorp [00:20:48:20]
Do what you can were you are. Hur bygger du en bomb hemma i mammas kök? De har mycket, mycket aktiviteter. Det innebär då att de appellerar till en viss specifik målgrupp och de har väldigt, väldigt tydliga fiender. Det är jätteviktigt för dem och de kan ju också överleva om myndigheter och andra slår ned på dem ganska kraftigt.[00:21:11:21]
Magnus Ranstorp [00:21:11:21]
Då kan och kan de återuppstår eller de kan fortfarande… [00:21:15:11] Ylfva Wistrand [00:21:15:13] Hur då? [00:21:16:04] Magnus Ranstorp [00:21:16:10]
Nej men när myndigheterna slår ned på de här olika grupperna så kan man överleva. Och det vill säga man kan också fortsätta trots att man har decimerats som organisation virtuellt och skapa liksom en. Man kan skapa en image att man är mycket mycket större än vad man är och man kan också sprida skräck i… hos fienden genom att visa de här olika hemska videos.[00:21:44:13]
Magnus Ranstorp [00:21:44:13]
Det i de här videos vi kom ihåg, IS videos om avrättningar och så vidare. Det handlar ju också om att det visa för fienden. Titta vad som kommer hända om jag får tag i dig. Men det skapar också en moralisk chock. Oj, det här är ju extremt bestialiska grupper och så vidare.[00:22:05:18]
Ylfva Wistrand [00:22:05:18]
Polariseringen förstärks även genom det, tänker jag.[00:22:10:00]
Magnus Ranstorp [00:22:10:02]
Polariseringen förstärks även genom det. Jag kan ju säga om vi då tar… nu har vi pratat mycket om liksom radikal islamismen, vita höger, höger, radikal nationalism, hög extremism så vi gjorde ju en rapport också om det. Med NMR och även också alternativhögern och om man bara kortfattat ska säga vad är liksom strategin i allt det här så NMR vill ju försöka normalisera national socialismen, det vill säga att använda ett språkbruk som gör att nazism eller nynazism inte verkar vara så farligt.[00:22:51:04]
Ylfva Wistrand [00:22:51:06]
Gör det mindre avvikande helt enkelt.[00:22:52:19]
Magnus Ranstorp [00:22:53:00]
Mindre avvikande om man vill bygga. Liksom lokala platser eller man vill hyra lokala platser som gör att man kan gå in. Och det verkar inte vara så farligt att besöka de här, precis som ett politiskt, lokalt politiskt parti. När det gäller alternativhögern så handlar det om att de försöker göra det oacceptabla acceptabelt genom memes, genom humor, genom att vara grov i relation till olika etniska grupper och så vidare.[00:23:29:00]
Magnus Ranstorp [00:23:29:02]
Och det skapar idag en effekt framför allt på social media. Om du konsumerar den här typen av alternativa högern light så förstärks det successivt, det vill säga att du blir mer och mer liksom det kommer mer och mer information till dig som gör att det det förstärker budskapen…[00:23:51:15]
Ylfva Wistrand [00:23:51:15]
Min tolerans kommer öka också över tid. Är det de du menar?[00:23:54:22]
Magnus Ranstorp [00:23:54:24]
Ja eller intoleransen kommer öka mot vissa grupper, kommer öka över tid och det är det som är. Det är det som gör också att det de försöker liksom använda ett grepp som gör att det blir det blir mindre. Kanske farligt att engagera sig som här och då är det mycket av mycket desinformation, mycket påverkan men också med att man försöker internationalisera sig.[00:24:19:13]
Magnus Ranstorp [00:24:19:15]
Man försöker koppla upp sig till andra grupper i Frankrike, i USA, i Tyskland, i Ungern, i Italien och så vidare. Och det finns liksom en. Den här internationella delen är inte oväsentlig. Den är viktig.[00:24:39:22]
Ylfva Wistrand [00:24:39:24]
Du sa tidigare att det har blivit något slags global village, alltså att med människans möjligheter så krymper världen. Och det är väl också en del av problematiken när du pratar om det här. Den gränslösa terrorismen i andemeningen att det blir så mycket enklare över tid att sprida sina åsikter och sitt budskap.[00:25:02:16]
Magnus Ranstorp [00:25:02:18]
Ja det stämmer, men om vi då tittar på liksom de skarpa delen, konflikterna och så vidare som vi ser de… terror dimensionen och så vidare. Vad handlar det om? Jo, det handlar ofta om de konfliktytor där olika Vad ska vi säga, värderingar krockar rejält. Jag brukar ofta säga då brukar folk bli jätte nervösa när jag säger det vår religion i Sverige och då tittar alla på mig.[00:25:33:06]
Ylfva Wistrand [00:25:33:08]
Vilken av dem eller? [00:25:34:19]
Magnus Ranstorp[00:25:34:24]
Ja, exakt. Så brukar jag säga att vår religion i Sverige brukar ofta vara demokrati, rättsstaten, respekt för individuella mänskliga fri och rättigheter, jämställdhet det vill säga alla människors lika värde. Så vidare. Vi brukar ju liksom alltid formulera dessa och de krockar ibland med religiösa normsystem där patriarkala strukturer med olika sätt, hur man organiserar sig i samhället, det vill säga genom klan struktur, genom släkt baserade nätverk och så vidare.[00:26:06:19]
Magnus Ranstorp [00:26:06:21]
Och ibland så krockar dem och tittar man på, liksom terrorhotet och på de här stora konflikterna vi haft som riktar sig mot våra samhällen så har det varit. Vi kan börja med Salman Rushdie, Satansverserna. Vi kan fortsätta till Jyllandsposten och Mohammed karikatyrerna. Vi kan fortsätta till Lars Vilks, vi kan fortsätta till Charlie Hebdo. Ja, vi kan fortsätta till Koran bränningarna.[00:26:33:16]
Magnus Ranstorp [00:26:33:21]
Vi kan fortsätta till LVU där det handlar egentligen om att barnuppfostran och så vidare är en inre liksom familje angelägenhet för vissa, för vissa kulturer och för vissa religiösa grupper. Och vi ska ju då veta att vi, vi är ju egentligen… extrema om man tittar på Engelhardt World value survey som mäter individualism, kollektivism och religiositet.[00:27:07:06]
Magnus Ranstorp [00:27:07:08]
Vi är liksom vi är en outlier… i Norden. Vi är extremt individualistiska.[00:27:14:20]
Ylfva Wistrand [00:27:14:22]
Vi har sprängt gränserna vi ligger utanför, hela statistiken. [00:27:19:07]
Magnus Ranstorp[00:27:18:12]
Vi ligger utanför resten av omvärlden och att bara ha med sig det synsättet och tankesättet så innebär det, ja men vi kan kanske inte ändra på alla, men vi måste också samtidigt när vi ser de här krockarna och så vidare ja att vi ska stå upp för våra värderingar. Men vi måste också förstå att alla tänker inte likadant som oss heller.[00:27:40:22]
Magnus Ranstorp [00:27:40:24]
Och då handlar det om nyfikenhet att se, att bryta, att samtala om olika typer av värderingar man har i samhället.[00:27:52:03]
Ylfva Wistrand [00:27:52:05]
Magnus, du jobbar just nu på en ny rapport. Vad är fokus där? Vill du berätta lite om det? [00:28:01:04]
Magnus Ranstorp [00:28:02:01]
Vi vill ta ett litet grepp om vad… vi har ju tittat på hur exempelvis salafism och salafistiska jihadism och det utmaningarna på samhället. Det behöver inte vara. Det behöver inte vara genom våld. Men men. Men där där man kanske begränsar andra människors mänskliga fri och rättigheter. Vad är skillnaden mellan större städer och mindre orter?[00:28:24:09]
Magnus Ranstorp [00:28:24:15]
Och så vidare och det här är en mycket, mycket mindre rapport som vi som vi tittar på och ganska generell. Vi tittar inte på hur hur miljöerna ser ut utan snarare bara vilka utmaningar finns att jobba med de här olika olika frågeställningarna. Så jobbar jag också mycket just nu, framförallt med Mellanöstern i relation också till det som skedde 7 oktober, vilket var en omfattning på terrordåd som Israel aldrig sett.[00:29:01:08]
Magnus Ranstorp [00:29:01:08]
Och i västvärlden så tror jag efter elfte september kanske ett av de mest dödliga. Det har jag också utläst. En annan problematik i samhället. Dels det sättet att förstå detta och så vidare. Det utlöste också kriget mellan Israel, Hamas och just liksom omfånget påverkan av den krigföring som Israel bedriver på lokal på… i Gaza har ju också lett till enorm polarisering och enorma liksom spänningar på olika sätt som är svåra att hantera.[00:29:38:20]
Magnus Ranstorp [00:29:38:22]
De är demokratiska et cetera och det är jättebra att det inte har skett våldsamheter och så vidare. Men det skapar väldigt mycket känslor och väldigt mycket reaktion. Och det ska vi ha med oss också. De kommer ha OS i Frankrike i Paris i sommar.[00:29:55:08]
Ylfva Wistrand [00:29:55:11]
Ser du det som en utmaning?[00:29:56:21]
Magnus Ranstorp [00:29:56:24]
Det är en utmaning, säkerhets utmaning och det har man från Frankrikes sida. Det är därför också man har höjt varningarna. De är höjd hotnivå i Frankrike, Dels för att det har funnits celler där som man har velat skapa terror som man har upptäckt och man har avvärjt men också men också för att man ska ha en öppning cermoni kan du tänka dig på river Seine… hundra tusentals människor som kommer att samlas.[00:30:24:23]
Ylfva Wistrand [00:30:24:24]
Hur ska detta gå till?[00:30:26:19]
Magnus Ranstorp [00:30:26:21]
Ja, de har… Jag såg här nyligen att de uppskattar att 600 000 människor skulle se det här, liksom längs floden och på publika liksom platser. Nu har man begränsat det ner till strax under 200 000, men du kan tänka dig säkerhetsarbete till att liksom skydda… i ett land som har upplevt så mycket terror och så vidare. Hur säkrar du detta?[00:30:56:09]
Magnus Ranstorp [00:30:56:11]
Ja, jag tror också de kommer klara det. Men nu har de kallat in, liksom militären också som kommer att vara… ut positionerad och liksom se till att säkerheten.[00:31:05:09]
Ylfva Wistrand [00:31:05:11]
Men det är väl också ett sätt, tänker jag, att visa omvärlden att man inte låter sig kuvas av odemokratiska krafter.[00:31:14:21]
Magnus Ranstorp [00:31:14:23]
Det är viktigt att inte lägga sig ner för de krafterna utan att det är bara köra på och att göra det bästa det man kan. Och om någonting sker, de viktigaste man kan göra är att visa sammanhållning, att inte man polarisera så att det inte skapar skapa främlingsfientlighet eller andra krafter som vill sätta sätter samhället ur balans. [00:31:39:06]
Ylfva Wistrand[00:31:39:11]
Men Magnus sammantaget, nu när vi gjort nedslag på olika ställen i världen efter vår lilla omvärldsbevakning här. Vad tänker du? Vad behöver vi i Sverige fokusera på vad gäller just strategiskt förebyggande arbete? Vad är det som behöver hända nationellt eller lokalt? Också till exempelvis här i Strömsund?[00:32:00:18]
Magnus Ranstorp [00:32:00:20]
Ja, först och främst vill jag liksom lyfta Strömsund och Strömsunds arbete generellt sett brottsförebyggande för Strömsund är det är stjärnan. Det har ni visat. De har till och med fått pris ifrån CVE centrum mot våldsbejakande extremism och i Strömsund finns det unika personer och det är ju ganska unikt för en ganska liten kommun. Att ha så många engagerade och arbetet görs på ett så gediget sätt.[00:32:35:03]
Magnus Ranstorp [00:32:35:05]
Så jag tror för Strömsund. Gör bara fortsätt bara göra vad ni gör. Men jag tror.[00:32:43:17]
Ylfva Wistrand [00:32:43:19]
På nationell nivå, ja. [00:32:44:09]
Magnus Ranstorp [00:32:44:11]
Ja, nationellt nivå tänker jag att det är viktigt att… alltså problemet är att de här problemen med våldsbejakande extremism och kriminalitet och så vidare det de det ofta är i större städer eller i utsatta områden. Det är svårt liksom att skifta hela… det är svårt att jobba där du har dem förutsättningar. För myndigheterna kanske, eller ja olika myndigheter. De flesta drar sig ur de här områdena.[00:33:10:13]
Magnus Ranstorp [00:33:10:13]
Det är polisen, socialtjänsten kvar. Näringslivet och privata sektorn kanske också dra sig ur. Jag vill inte vara i de här områdena, men vi måste liksom skifta de här områdena. Varför accepterar vi 59 utsatta eller särskilt utsatta områden i Sverige? Vad är den nationella planen som jackar ihop nationell nivå och regional nivå lokal nivå Det är att jobba tillsammans, tillsammans med näringsliv tillsammans med bostadsbolag för att vända börja vända vissa områden där det går att vända så det inte blir fler av de här områdena.[00:33:44:08]
Magnus Ranstorp [00:33:44:10]
Och det arbetet måste accelerera. Det måste prioriteras. Och det är någonting som jag faktiskt skrev om i Svenska Dagbladet i min kolumn där man där jag sa att vi kan lära mycket från Danmark i relation till att bygga det underifrån, Att det förebyggande arbetet är minst lika viktigt som det represiva.[00:34:05:22]
Ylfva Wistrand [00:34:05:23]
Åtgärdande, ja. [Ylfva skrattar] [00:34:06:18]
Magnus Ranstorp [00:34:06:18]
Eller hårda åtgärder vi kan inte bara ha hårda. Det handlar om det relationella och det handlar om att skapa bra kontakter lokalt sett. Och det kan man göra genom kommunala bostadsbolag, civila allmännyttan.[00:34:21:00]
Ylfva Wistrand [00:34:21:02]
Till sist Magnus. 2019 var du faktiskt aktuell som sommarpratare i P1. Det var ett avsnitt som berörde många lyssnare och jag tror att fler än jag är väldigt nyfiken på hur det var att få producera sitt eget sommarprat.[00:34:42:22]
Magnus Ranstorp [00:34:42:24]
Ja, det var ju… det var en ynnest att få göra det prata… få så lång tid.[00:34:49:03]
Ylfva Wistrand [00:34:49:04]
Hur väljer man ut vad man vill prata om?[00:34:52:02]
Magnus Ranstorp [00:34:52:03]
Alltså, jag tänkte så här när jag de är inte så intresserade mig som person [Ylfva skrattar]. Jag tänkte ja, jag är liksom alla andra. Men jag har gjort massa spännande saker och jag skrev ju liksom den nästan. Jag skrev nästan en bok [Ylfva skrattar]. Jag skrev nästan min bok. Det var ju alldeles för långt så att jag fick ofta mina manus tillbaka, för korta ner, korta ned.[00:35:13:23]
Magnus Ranstorp [00:35:14:00]
Och när jag faktiskt spelade in själva sommarpratet så pratar ju skånska. Jag ber om ursäkt för det. Jag pratar för långsamt så jag fick skära ett helt kapitel för jag var så långsam när jag pratade.[00:35:27:00]
Ylfva Wistrand [00:35:27:05]
Näe? Jaha, kul också att du sa det var nästan där du började skriva din bok från terrorns frontlinje.[00:35:33:12]
Magnus Ranstorp [00:35:33:17]
Jag hade kapitlen själv i huvudet och utan det handlar mycket om att försöka tillgängliggöra det och göra det spännande för allmänheten. Kan varmt rekommendera den och vill du lyssna på… orkar ni inte läsa en bok så kan du ju alltid lyssna på den, då kan ni kanske somna till min skånska.[00:35:51:14]
Ylfva Wistrand [00:35:51:18]
Ah, det är du som läser in den.[00:35:53:17]
Magnus Ranstorp [00:35:53:19]
11 timmar och 30 minuter med mig i lurarna.[00:35:57:01]
Ylfva Wistrand [00:35:57:03]
Det rekommenderar vi och det tar vi med oss. Du Magnus Ranstorp. Stort tack för att du ville gästa Resurscentrums kunskapspodd.[00:36:08:06]
Magnus Ranstorp [00:36:08:08]
Tack själv för att jag fick vara med.[00:36:10:15]
Ylfva Wistrand [00:36:10:17]
Och naturligtvis riktar vi ett lika varmt tack till dig som lyssnar. Resurscentrum är en del av framtids- och utvecklings förvaltningen i Strömsunds kommun. Det poddavsnitt som du just lyssnat på är en del av Projekt Stad som finansieras av Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Om du vill kontakta oss, skriv till rc@stromsund.se och märk mailet podden med vår vinjett.[00:36:42:01]
Ylfva Wistrand [00:36:42:04]
Den är producerad av Marcus Ernehed. Stort tack att du har lyssnat![00:36:51:16]